Vårdpersonal: "Jobbar redan 48 timmar"

Det ansträngda vårdläget har fått sex av landets regioner att aktivera krislägesavtalet – men ingen har tillämpat det. Personalen jobbar i praktiken dubbla pass utan annat än vanlig ob.

– Vi förtjänar en rimlig ersättning för det jobb vi gör, säger iva-sjuksköterskan Malin Gille.

Före jul aktiverade tre regioner krislägesavtalet. Sedan dess har ytterligare tre fått sitt aktiverat. Syftet är att kunna förlänga vårdpersonalens arbetsdagar och samtidigt höja deras löner.

Hittills har dock ingen region börjat tillämpa avtalet. I teorin innebär det att medarbetarna fortsatt arbetar lika mycket och har samma ersättning som tidigare. I praktiken innebär det fler övertidspass med oförändrad lön.

40 övertidstimmar

– Det händer att man måste ta ett dubbelpass och jobba från morgon till sen kväll, berättar Malin Gille på Gävle sjukhus.

Till vardags jobbar hon på sjukhusets smärtmottagning, men hon är utbildad intensivvårdssjuksköterska med elva års erfarenhet från iva. I våras flyttades hon tillbaka till sin gamla arbetsplats för att täcka upp under pandemin.

– Det känns nödvändigt. Läget är oerhört krävande för alla inom hälso- och sjukvården. Verksamheter har fått ställa om och ställa in. Medarbetare har fått nya arbetsplatser och nya kollegor.

I december hade hon drygt 40 övertidstimmar. Redan nu har hon jobbat 17 timmar extra i januari – efter fyra arbetsdagar. Arbetet går direkt ut över privatlivet.

– Jag är inte en rolig fru eller en närvarande mamma. När jag kommer hem behöver jag avkoppling, någonting som stänger av hjärnan en stund. Ofta går jag ut i skogen och lyssnar på ljudböcker.

Ingen extra ersättning

Då Region Gävleborg inte har tillämpat avtalet får Malin Gille och hennes kollegor nöja sig med den vanliga övertidsersättningen. Inte 220 procent av lönen som ett tillämpat krislägesavtal skulle innebära.

– Vi förtjänar en rimlig ersättning för det jobb vi gör, säger hon.

I dag är det frivilligt att jobba extrapass. Om avtalet tillämpas behöver arbetsgivaren inte förhålla sig till arbetstidslagen. Utöver det höjda arbetstidsmåttet kan övertid, mertid och jourtid beordras.

– Samtidigt kan den övertid vi jobbar i dag inte alltid tyckas vara frivillig. Om en kollega ber om hjälp att täcka upp ett pass så ställer man upp. Man vill inte lämna någon i sticket, säger Malin Gille.

Går inte ihop

Iva-sjuksköterskan Catarina Lindström bekräftar den bild hennes kollega Malin Gille målar upp: Det går inte att tacka nej till jobb när det saknas personal. Hon har jobbat mer än 48 timmar i veckan under december och trenden ser ut att hålla i sig.

– Våra chefer vill säkert vårt bästa. De tänker nog att vi får för lite vila med avtalet. Men ekvationen går inte ihop. Jag förstår inte varför man inte tillämpar det. Jag hoppas att det inte handlar om att man vill spara pengar, säger Catarina Lindström.

Inte funnits behov

Enligt Gävleborgs sjukvårdsdirektör Johan Kaarme har det inte funnits behov att anvisa in personal i avtalet. Han understryker dock att den ökning regionen såg före julhelgen krävde en aktivering.

– Sedan dess har antalet iva-patienter hållit sig stabilt och vi har klarat att bemanna upp. Men belastningen är oroväckande hög. Om det sker en ökning av fall kommer vi att vara tvungna att kräva mer av personalen.

Innan man sjösätter en sådan modell gör man allt man kan inom de lagar och riktlinjer som finns, säger han och framhåller att han inte skulle bli förvånad om medarbetare inom vården redan jobbar dubbla pass.

– Jag vet att de sliter oerhört hårt. Avtalet är ett viktigt verktyg, samtidigt har det klara baksidor. Framför allt för personalen som ju får ännu mer arbetstid, säger Johan Kaarme.