Tegnell varnades tidigt för höga dödstal: ”Huvudlös strategi”
Ny bok avslöjar spelet bakom kulisserna
Publicerad 2020-11-06
Anders Tegnell hade tre alternativ: total nedstängning, smittspårning eller smittbegränsning för att uppnå flockimmunitet.
Han valde det sista – trots digra varningar.
Nya boken ”Flocken” avslöjar spelet bakom den så kallade svenska strategin.
Genom att gå igenom en mängd mejl har författaren Johan Anderberg pusslat ihop födelsen av statsepidemiolog Anders Tegnells covid-19-strategi. Svenska Dagbladet har fått tag på ett bearbetat, ännu opublicerat utdrag ur boken som beskriver i detalj spelet bakom det som skulle bli Sveriges förmodligen mest debatterade vägval året 2020.
Den 6 mars fick Anders Tegnell ett varnande mejl från matematikern Tom Britton som räknat på R-värdet för viruset. Där framförde han sin åsikt att Folkhälsomyndigheten var för passiv: ”Med så många smittade som nu finns i Sverige så kommer smittspridning att ske. Vårt samhälle är inte särskilt annorlunda än Italiens, eller för den delen Kinas, så varför skulle det inte spridas hos oss?”
Kort senare samma dag hörde Jan Albert av sig och sa att han, Johan von Schreeb och Denis Coulombier, alla framstående läkare, bara måste träffa Anders Tegnell. Det var viktigt. Om Tegnell fick en liten lucka kunde de vara där inom 30 minuter, enligt SvD.
Till sist fick de tre männen komma till myndigheten. Och de fick leverera sina varningar.
Så under bara några timmar blev Tegnell varnad av fyra framstående personer inom området.
Men det var inte slut där.
Den 15 mars satte sig Peet Tüll, tidigare chef för socialstyrelsens smittskyddsenhet, och författade ett mejl till Anders Tegnell. När Tüll gick i pension var det Anders Tegnell som fick hans jobb, om än med något andra uppgifter.
Mejlet han formulerade berörde de strategier han såg som möjliga för att stoppa det som skulle bli en pandemi.
”Hej Anders. Det finns tre strategier för att stoppa epidemin”, skrev Peet Tüll.
Det första alternativet var en total nedstängning av samhället i fyra veckor.
Det andra alternativet var att hitta så många smittade som möjligt, spåra alla närkontakter och sätta dem i en tvåveckorskarantän.
Det tredje alternativet var:
”Låt smittspridning ske, långsamt eller fort, för att uppnå en hypotetisk ´herd immunity´.”
Peet Tüll själv ansåg alternativ två vara det bästa. Smittan hade fortfarande inte blivit alltför omfattande och ingen visste då att just SARS-CoV-2 hade en helt annan smittpotential än tidigare liknande farsoter, som SARS-viruset från 2003.
Att välja alternativ 3 skulle däremot leda till tusentals döda.
“Det framgår för mig som en uppgiven och huvudlös strategi, vilken jag aldrig skulle ha accepterat i min tidigare roll.”
Några timmar senare, tidigt på eftermiddagen, svarade Anders Tegnell:
“Jo, vi har vandrat igenom detta och trots allt landat i 3.”
I dag, snart åtta månader senare, har drygt 6 000 svenskar avlidit i covid-19.
Vad som var rätt eller fel – och vad som hade fungerat eller inte – är svårt att säga. Men säkert är att debatten lär fortsätta länge än.
