Oliver, 15, miste synen – lärde sig rida mot alla odds

Jonas Sylvén Möller

Oliver Linder, 15, fick en hjärntumör och blev blind.

Nu försöker han komma tillbaka till livet och hämtar kraft hos hästarna i stallet.

– När jag blev blind var det en stor omställning i början. Men nu går det bra, säger han.

15-årige Oliver Linder reser sig upp från träbänken. Mamma Linda Linder står ungefär 15 meter bort. Hon ropar: ”Kom, Oliver! Följ min röst”.

Han håller armarna en bit ut från kroppen, ungefär som ett litet barn som leker flygplan, för att hålla balansen. Med myrsteg börjar han gå mot sin mamma.

– När jag blev blind var det en stor omställning i början. Men nu går det bra, säger Oliver Linder.

Mamman och sonen spenderar, i runda slängar, fyra timmar om dagen i stallet, som ligger några minuter från bostaden i Flen. Kvarnen bakom huset och den fridfulla atmosfären skvallrar om namnet, som duon själva kommit på: Kvarnlyckan.

Här kan Oliver röra sig fritt, rida på islandshästen Von och återhämta sig efter sjukdomen som en gång var nära att kosta honom livet.

– Kvarnlyckan betyder allt för oss, säger mamma Linda.

”Hjärntumör klämde synnerven”

För Oliver började eländet sommaren 2013, precis innan han skulle fylla elva år. Då hade han känt att synen försämrats pö om pö, under några månaders tid. Till sist bestämde mamma Linda att låta en optiker undersöka saken, men inga fel hittades.

Men problemen med att se fortsatte och Linda började bli mer ängslig över att ingen kunde hitta vad felet var. Två veckor efter synundersökningen hos optikern krävde hon att sonen skulle röntgas.

– De hittade en hjärntumör som klämde synnerven. Det var därför han inte kunde se, säger Linda Linder.

Efter att Oliver fick cancerdiagnosen 2013 har han opererats flera gånger. Genomgått strål- och cellgiftsbehandling. Hans morfar har kört till Akademiska sjukhuset i Uppsala 55 gånger, för att Oliver ska slippa åka tåg och utsättas för infektionsrisk.

– Vi var på sjukhuset i ett och ett halvt år, säger mamma Linda.

”Kolla på Youtube”

Idag är Oliver fri från sjukdomen sedan fyra år tillbaka, men han blev blind efter en operation. Att inte kunna se får han leva med resten av livet. Han beskriver synproblemet som en stor omställning, men menar att han vänjer sig hela tiden.

– Inställningen är att bara se framåt istället för att blicka bakåt, säger Oliver Linder.

För ett år sedan skaffade han och mamma Linda stallet Kvarnlyckan. De stormtrivs. Oliver har en egen Islandshäst som heter Von som han rider på så ofta som möjlighet ges.

Varken mamman eller sonen visste särskilt mycket om hästar innan de blev hästägare. Och att rida som blind är inte det lättaste – om man inte är en obotlig optimist, som Oliver.

– Det vara bara att kolla på Youtube och kasta sig upp på hästen, säger han.

Hans största förebild i livet är Gustaf Mandelman och i framtiden drömmer han om att driva en självförsörjande gård.

– Ibland tänker jag tillbaka på allt jag gått igenom, säger Oliver och funderar en stund, för att sedan fortsätta:

– Men det som har hänt har ju redan hänt. Så det finns ingen anledning att vara arg.