De söker ensamma äldre – som behöver en familj
Publicerad 2019-02-06
Familjen Enoksson vill göra något för de äldre och ensamma i samhället och erbjuder både sitt sällskap och hjälp med praktiska saker som städning och handling.
– Jag tycker synd om de äldre, många sitter ensamma i dag och det gör så ont i mitt hjärta, säger Jessica Enoksson.
”Är du gammal? Känner du dig ensam? Va inte ledsen. Jag och min familj finns. Vi kan glädja dig de dagar du känner att livet har svikit dig”‚ skriver familjen Enoksson, från Laholm, i ett inlägg på Facebook.
I sitt Facebookinlägg erbjuder sig Jessica, 44, Hasse, 45, och Ida, 11, att vara stöttepelare till någon som är äldre och ensam och som inte har någon annan att vända sig till.
– Jag har träffat och pratat med väldigt många gamla människor som mår jättedåligt. Så jag tänkte nu att det kanske är bättre att bjuda in någon i vårt liv. Någon som kanske inte har möjligheten att kunna ta sig någonstans, kanske inte har någon de kan prata med och som kanske behöver en familj, säger Jessica och fortsätter:
– Det finns absolut inga baktankar, vi bjuder på allt, de ska inte bjuda på något. Vi kan hämta och lämna, köra och handla med dem och hjälpa dem att städa. Jag tycker synd om de äldre, många sitter ensamma i dag och det gör så ont i mitt hjärta.
”Brinner för alla människor”
Familjen har tidigare engagerat sig i behövande i samhället. För två somrar sedan lånade de exempelvis ut sin husvagn till utsatta familjer, något Aftonbladet skrev om.
– Jag brinner så mycket för människor, i alla dess former och åldrar, men just nu känner jag för de äldre, det är synd om dem. Jag mäktar inte med att se och höra att det finns gamla som sitter ensamma och att det finns de som dör ensamma.
Flera har hört av sig efter familjens Facebookinlägg. Dock inte bara äldre, utan även andra som inte har någon. Förhoppningsvis kommer fler ta efter familjens initiativ, menar Jessica.
– Jag vill ju skapa ringar på vattnet, en kan inte göra allt men alla jan göra något. Jag vill att mitt barn ska lära sig att det kostar lite att vara en bra medmänniska. Att man kan dela med sig av det lilla man har – tio minuter, en kvart eller halvtimme av ens dag. Vad spelar det för roll?