Barnen har inget val än att klara av skilsmässan

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Jag behövde dig för att gå”, sa Malin Berghagen i en kommentar på sin blogg om skilsmässan från Tommy Nilsson. Jag läste och kunde inte hålla mig för skratt. Vilket yogatrams, sa jag högt för mig själv. Det är klart att man behöver en snubbe om man ska kunna lämna honom.

Jag minns när Malin och Tommy träffades och blev kära. De berättade i intervjuer att ett medium talat om för dem att de träffats i ett tidigare liv. Att de var tjänare och herre eller något liknande. Det var så spännande, mystiskt och exceptionellt det hela. Inte som andras kärlekar alls.

För en vecka sedan läste jag Ronnie Sandahls intervju med Malin Berghagen.

Nu tar hon helt plötsligt avstånd från det tidigare livet. Hon tror inte längre att de träffades i ett tidigare liv. Så passande. Malin tillägger dock att ”passionen var explosiv”. Vad betyder det? Att man kastar in ryssfemmor i snippan?

Jag har utvecklat svår allergi mot folk som målar upp fantastiska bilder om kärleken. Det blir alltid extra pinsamt när det inte håller, vilket det ju aldrig gör i kändissvängen.

Varför måste Malin Berghagen hymla?

Varför inte stå för att de kärade ner sig, skaffade barn och ledsnade. Folk gör det hela tiden. Vi har till och med program på tv som heter ”Skild!”. Med utropstecken. Det är okej att skilja sig, alla gör det. Jag och Joachim med vår intakta kärnfamilj är utrotningshotade. Alla skiljer sig och skaffar barn med nya. Leva varannan vecka är snart vanligare än varje vecka.

Så varför kan inte Malin Berghagens skilsmässa vara som alla andras? Ett misslyckande. Det är det enda det är. Ni fuckade upp och lyckades inte hålla ihop kärleken och familjen.

Jag är inte puritan, sa Johan Hakelius till mig på kolumnistmiddagen för ett par veckor sedan.

Men det är jag, svarade jag mest för att provocera.

Jag vill inte gå tillbaka till den tid då vi fördömde skilsmässor. Men jag vill heller inte att vuxna människor som inte kan hålla ihop ska gömma sig bakom idiotiska uttalanden som ”barnen är flexibla” och ”barnen fixar det mesta”. Ja, barn fixar allt, för att de måste. För att de inte har ett val. Vi vuxna har alltid ett val, och det är alltid den vuxnes intressen som går före barnens.

Ronnie frågar ”Hur berättar man om skilsmässan för barnen?”

Malin svarar: ”Det var inga problem. Vi är skilsmässoexperter i min familj haha.”

Det är ju skönt för Malin att hennes barn är experter på uppbrott och separationer, att det inte var några problem för barnen att mamma och pappa inte älskar varandra längre och att familjelivet är över.

Folk skiljer sig hela tiden. Kan vi inte enas om att det är olyckligt, att barnen hamnar i kläm men att vi inte är mer än människor och att det är sinnessjuka tider som gör att vi inte klarar att hålla ihop våra fina familjer.

Snälla, kan vi inte komma överens om detta?