Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Kadhammar jämförs inte med en nyponros

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-04-30

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det finns en journalist i Göteborg som heter Lennart Persson. Lennart är programledare för SVT Debatt. I helgen var han också intervjuare i "Det goda samtalet" på SVT där krigskorrespondenten Åsne Seierstad var gäst.

Jag tror att Lennart Persson tycker att han gjorde en bra intervju med den norska journalisten som fängslat Sverige så. Jag tror att han kände att "japp, där satt den" och jag tror att han innerst inne hoppades att Åsne skulle vara impad av den myndiga mannen, tycka att han var ju lite skjutjärnsjournalistig så där, fastän hon vet ju inte att Lennart inte är kung nummer ett i Götet för det är ju Janne, men nummer två är han allt.

Men Lennart, jag är ledsen att säga det, nu vill jag döpa om programmet till "Det dumma samtalet". Låt mig förklara varför.

Du frågade Åsne Seierstad saker som du aldrig skulle kunna med att fråga en manlig krigskorre, om än en ung sådan. Varken Bengt Norborg, Folke Rydén, Peter Kadhammar eller Saam Kapadia skulle ha fått de frågor du serverade Åsne Seierstad. Eller? Litet tankeexpriment, tänk att de här frågorna som följer var ställda till en man i stället.

Smått och gott från "Det goda samtalet":

Lennart: Som kvinna har du fått mycket beröm för hur du har skött ditt uppdrag" men reagerar du inte på att bli klappad på huvudet, som kvinna?

Åsne svarar att hon inte tänker på sådant och att hon är uppfostrad med att allt "gutter kan, klarar kvinnor".

Kunde ha blivit intervjuns aha-upplevelse för Lennart. Men"

Lennart: Hur kan du stå där i Bagdad, dag efter dag och vara fräsch som en nyponros med nystrukna blusar? (Detta skulle vara den roligaste frågan att ställa till Peter Kadhammar.)

Åsne gör något som liknar en diskret grimas. Hon är ett proffs och försöker svara artigt på alla frågor (kanske fokuserar hon på att hon säljer en massa böcker om hon är med i SVT eller så bryr hon sig bara inte, vad vet jag). Men nu tappar hon fokus och svaret drar ut" "kvällssolen får en att lysa upp" men jag kände mig inte så fräsch""

Lennart biter sig fast. Här kommer följdfrågan:

Så du var inte så nyduschad och fräsch hela tiden?

Lennart undrar, efter att ha frågat Åsne om hennes uppväxt: Hur kommer du själv att bli som mamma?

Nu kommer faktiskt den annars rätt pratglada Åsne av sig helt, säger att nu får hon improvisera för den frågan har hon inte tänkt på.

"Du blir säkert en bra mamma", säger Lennart senare och ler betryggande mot Åsne.

Jag är inte säker på att Lennart gick in för att medvetet bete sig så dumt. Jag tror inte att han fattade vad han gjorde. Jag inbillar mig att han tyckte att intervjun flöt bra och att han satte lite personlig touch på det där.

Och då kan man ställa sig sig frågan, vad gör det om människor särbehandlar/uppmärksammar Åsne för att hon är tjej? (En manlig kollega till mig tycker till exempel att hon är väldigt söt i hjälm.)

Jo, det gör rätt mycket om tanken är att få till ett samhälle där tjejer ska växa upp med exakt den här grundtryggheten som Åsne fick från sin mamma om att tjejer kan göra allt som gutter kan. Då blir det rätt sorgligt om vi ska beundra Åsne för att hon trots att hon är tjej klarar av att vara krigskorre. Då blir det diskriminerande att fokusera på hennes fräschhet när hon rapporterar från ett brinnande krig.

Det finns massor av skäl att beundra eller hypa Åsne Seierstad: hon är en kompetent krigskorre som intresserar sig för människor, har ett ovanligt avslappnat sätt att rapportera, vardagligt språk, har skrivit en bestseller etcetera. Men att hon är en tjej och ser fräsch ut i sin nystrukna blus (som enligt Åsne inte alls var nystruken) det är INTE ett skäl att bli imponerad. Det är ett skäl att fundera över varför man värderar mäns och kvinnors kompetens så olika. Men då krävs det så klart att man vill sätta på sig de där glasögonen som ger en lite könsperspektiv.

Och Lennart, det är som med alla glasögon, första gången tar det ett litet tag att vänja sig, man känner sig kanske groggy - men sen klarnar det!

Belinda Olsson