De nya slagorden låter hårda som brylépudding
Det är svårt med slogans. Eller varför inte använda det språk vi har och kalla det slagord. Eller, om det låter för hårt, åtminstone använda ett mindre fjösigt låneord.
Motto, kanske. Eller paroll.
Det är på precis det här sättet slagord är svåra: Med varje ordval tillkommer nyanser och andra går förlorade. Slagorden är menade som klatschiga visitkort. Men just därför att så mycket ska rymmas i så lite, därför att varje val ger och tar nyanser, bär slagorden också på oavsiktlig information.
Det är där, i slagordens diskreta små tics - läppstiftet på tänderna, mjällen på kavajaxeln - som det sanna finns.
Det är svårt att missa den pedantiska tonen i ”Arbetskraften lyfter Sverige”. ”Arbetarna” hade förstås varit för kommunistiskt. ”Arbete” för moraliserande. ”Jobben” skulle påminna om att arbetslösheten inte sjunkit. ”Arbetskraften” var kanske det enda som fanns kvar. Men ni hör ju själva.
”Arbetskraften lyfter Sverige” är en paroll som påminner om en viss typ av människor. Sådana som protesterar varje gång någon säger Amerika, i stället för USA. Som inte kan hålla sig från att påpeka att Amerika faktiskt inte är ett land, utan två kontinenter. Inte ens Nordamerika duger, för Kanada är trots allt världens näst största land till ytan och det är absurt att …
Och så vidare.
”Arbetskraften” är inte ett ord normala människor använder. Det är ett teoretiskt ord. Det är ett ord som sitter ett par rum bort, bakom en stängd dörr och kör statistiska analyser. Det är ett ord som vet exakt hur mycket det lade på lunch förra året. Det är ett ord som insisterar på att vi måste använda relevant terminologi, även på fikarasten.
Arbets-KRAFTEN, om jag får be.
Antingen hör inte Moderaterna det där. Då säger det något om dem. Eller så hör de det, men tycker att den här poängen är så viktig att den måste tas hem. Rätt ska vara rätt och nu är det ju faktiskt så att …
Ja, då säger det också något om dem.
Och så ”Ett bättre Sverige. För alla”. Ett slagord med konstpaus i mitten. Som inte lovar eller menar något särskilt och samtidigt det mesta i största allmänhet, förutsatt att det som menas och lovas är bra. Och gäller alla.
Socialdemokraterna 2014.
”Alla ska med” lät som ett hot. Det här låter som en brylépudding.