Barnen förlorar, de vinst- törstiga rektorerna vinner

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Privatiseringsvågen som sköljer över vårt skolväsen leder mot kaos. Enbart i Stockholm riskerar vi att få 79 nya privatiserade skolor nästa år. I kommunen södra Älvsjö är samtliga ickeprivata skolalternativ på väg att försvinna. I hela landet kom 563 ansökningar om privatisering in i år, ungefär 200 fler än förra året.

En hel del privatpersoner hoppas berika sig på det galna systemet och ideologiska extremister eller religiösa knäppgökar får fritt fram att drilla barn i odemokrati.

Somliga politiker, framför allt folkpartister och miljöpartister, tycker att detta är ett utmärkt system. Folkpartisterna gör möjligtvis undantag för muslimska skolor och miljöpartisterna för kristet fundamentalistiska skolor, men systemet försvarar de med näbbar och klor. Det är därför de kallar privatskolorna eller till och med koranskolorna för ”friskolor”. Som om den kommunala demokratiska skolan vore ofri.

Om vi hoppar över allt politiskt snömos om varför ”fria” skolor är så mycket bättre än ”ofria” skolor så återstår blott tre skäl att privatisera en skola. Först kommer vinstintresset, sen det religiösa särintresset och därefter någon annan ideo­logi, som dock skiljer sig från den som gäller i våra riktiga grundskolor och gymnasier.

Enklast att genomskåda är vinstintresset. En rektor i Älvsjö har ansökt om att få privatisera distriktets samtliga tre kommunala skolor. Om han lyckas med den kuppen går han förstås inte lottlös ur affären. I den Reinfeldtska kommunen Täby, där moderaterna har egen majoritet, har man beslutat att privatisera Tibble gymnasium trots att elever och lärare i olika omgångar röstat nej till affären. Men den moderata majoriteten, tillsammans med rektor Maj Dellström (m) drev igenom beslutet på ett kommunfullmäktigemöte som bojkottades av den maktlösa oppositionen. Rektor Maj Dellström råkar händelsevis äga 50 procent av aktierna i det bolag som skall driva skolan i fortsättningen.

Och hur ska det bolaget gå med vinst, för det är ju varje bolags måste? Inte så svårt att räkna ut. Dessa affärsdrivande rektorer vet ju att skattebetalarna måste stå för fiolerna, betala lika mycket för varje skolelev. Vins­ten uppstår då genom besparingar, lönesänkningar eller så kallade rationaliseringar. En form av rationalisering visar sig i ansökningshögen i Stockholmsområdet. Den privatiserade undervisningen skall koncentreras till samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och estetiska program – trots att de utbildningslinjerna redan är överbefolkade. Skolbarnen förlorar, de vinsttörstiga bolagsrektorerna vinner.

Inte ens en miljöpartist skulle kunna tycka att detta verkar särskilt lovande.

Lite svårare att diskutera är de religiösa privatskolorna, eftersom vi inte kan ge avkall på religionsfriheten. Rädslan för religiös intolerans har emellertid lett till att vi numera inte bara har fundamentalistiskt galna muslimska privatskolor, utan att även kristna och judiska sekter har utmärkt sig i branschen. Sådana skolor är till för att indoktrinera barn i antidemokrati och intolerans och det gör barnen medborgerligt handikappade för resten av livet.

Inte heller det kan ens en miljöpartist tycka är önskvärt. Men ändå kommer de dragandes med FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen och Europakonventionen (Aftonbladet/Debatt 10 augusti) och låtsas tro att vi måste ha exempelvis religiöst fundamentalistiska skolor som ersätter den demokratiska kommunala skolan. Även andra privatskoleanhängare brukar ta skydd bakom detta argument.

Men det finns ingen konvention i världen som tvingar Sverige att införa odemokrati, religiös galenskap och vidskepelse och kvinnohat i vårt skolsystem. Det är inte demokratiskt att uppfostra barn i antidemokrati.

Vad vi i internationella konventioner har förbundit oss är däremot religionsfrihet, vilket är en helt annan sak. Det betyder inte att vi måste ha galna skolor, eller ens skolor som drivs i vinstsyfte med hjälp av ”besparingar”.

Det är fullt möjligt att återkommunalisera hela skolväsendet och därmed ge alla barn lika möjligheter i livet. Det är motsatsen till ett segregerat skolsystem.

Däremot måste det fortfarande vara tillåtet att bedriva exempelvis religiös, frivillig, kvällsundervisning. Till och med skattebidrag. Som skattebetalare medverkar jag gärna till det. Medan jag som skattebetalare tycker det är förfärligt att bidra till barns förstörelse genom exempelvis religiös fundamentalistisk drill.

Någon som sade valfrihet? Vad har små barn födda in i muslimsk, kristen eller judisk fundamentalism för valfrihet med nuvarande system? Ingen.

Jan Guillou