Kom igen svenskar, våga vara kriminella
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2005-12-23
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Brottsförebyggande rådet, Brå, får sina fiskar varma för nya rapporten. Men det är bra att man undersöker och försöker hitta mönster. Hur ska man annars kunna förebygga brott? Om man är krass visar rapporten ju att svenskar procentuellt misstänks för alltför få brott. Jag vill inte uppmana någon men kom igen, våga vara lite kriminella, svenskar, för balansen i siffrorna. Fast ärligt talat, varför får nationella särdrag bara vara positiva? Vem försöker vi lura?
Förra hösten flög jag till Tokyo. En himmelskt tyst och lugn flygfärd. Alla japaner satte på sig strumporna vi fått av flygbolaget, stoppade gratishörlurarna i öronen och tittade snällt på film i tretton timmar. Väl framme reste de sig, tog sina saker och eventuellt skräp och flöt ut ur planet. Kabinen såg ut som om den just blivit julstädad, flygvärdinnorna klappade händer av förtjusning och på ett par minuter stod vi alla på japansk mark.
Två månader senare flög jag till Brasilien. Kulturkrock. Folk skrek, klättrade i sätena, ställde sitt handbagage i gångarna och blev förnärmade när de fick tillsägelse av kabinpersonalen. Tio timmar av kaos och avstigningen ett skämt. Varenda sydamerikan med förstorat ego skulle av först. Det blev propp i dörren, och jag väjde för armbågar i tjugo minuter. Förödelse. Söliga säten, mat och skräp överallt.
Jag tänker inte dra några höga växlar men om jag någonsin råkar ut för en nödlandning, måtte det vara över Asien. Survival of the fittest, sa Charles Darwin. Det brukar slarvigt och felaktigt översättas med att den starkaste överlever. Men att vara stark är ingen garanti. Det gäller att vara anpassningsbar, kunna läsa av en situation och välja strategi därefter.
Alla vill komma av först. Men de som kan se utanför sig själva och anpassa sig till omgivningen kommer de facto av fortast. Har sydamerikaner svårare än asiater att tänka i flera led? Är vissa folkslag som grupp dummare än andra? Jag tror inte det. Det handlar om strategier, personliga och nationella. Hur man väljer att handskas med sin omvärld. Strategin egoism kan vara hälsosam för både den enskilde och hans omgivning, men faller när den blir kontraproduktiv.
Jag är inte rasist. En uppsjö nationaliteter, religioner och folkgrupper har sovit mellan mina lakan. Jag hävdar alla människors lika värde för vi har samma känsloregister, blir glada, rädda, uppgivna, kåta. Vi njuter och vi lider. Men vi färgas av vår omgivning och föds in i historia, nationaliteter och strategier som får oss att reagera olika. Och vissa strategier är mer smidiga än andra. Att låtsas att alla är lika är väl rasism om något?
Den finske premiärministerns far trampade i klaveret när han nämnde forskning om IQ-tester. Asiater var bäst på att lösa dem, européer sisådär och afrikaner sämst. Det blev rabalder. Varför är vetenskapliga rön om intelligens så upprörande? Vetenskapen har ingen moral, inga synpunkter. Den bara konstaterar så gott den förmår. I det här fallet var det inte fråga om att vara dum eller klok. Man är inte en sämre människa för att man är analfabet. Högt IQ betyder att man har höga poäng i hur man löser ett IQ-test, alltså ett rätt trubbigt sätt att mäta tankeförmåga. Men kanske är den som har högt IQ också bra på att lösa andra problem. Som sin ekonomi. Eller bästa sättet att komma av ett flygplan. Hur kommer det sig när ministerns far hade sagt sitt, att ingen vågade säga "Intressant. Är det verkligen så, och i så fall varför?"
Nej, jag putsar inte mina hakkors om natten. Både farfar och morfar satt i nazistiska fångläger under kriget, utan att ens vara judar. Farfar fick dessutom jobba i Sibirien när ryssarna i sin godhet befriade honom och kom på att det var behändigt med gratis arbetskraft. Så lägg ner den tråden, jag talar om något annat. Alla ska ha det bra.
Den som begår brott har det inte bra, vare sig han är svensk eller inte. Den som utsätts likaså, oavsett nationalitet. Så räds inte debatten. Bråka inte med Brå.
En svensk reseledare berättade om en nödlandning med ett charterplan på väg från Kreta mot Norden. Medan danskar, norrmän och finnar lugnt gick mot nödutgången kastade sig svenskarna på sin dyrbara taxfreesprit och sprang sedan för livet med brandfarliga vätskor under armarna. Vår nationella strategi?