Inte ens partikollegan kunde rädda Damberg

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

helskärm

Oj oj oj, ni borde ha varit på Kallbadshuset i Visby i går kväll. Där kunde ni se politiker som kämpar hela dagen, året och livet för att se extra trovärdiga ut fullständigt släppa alla hämningar och göra saker som kommer att förfölja dem resten av karriären.

Varje år arrangerar branschtidningen Dagens Media en så kallad “DJ-battle” mellan regeringen och oppositionen. I år ställde socialdemokraterna upp med bland andra Mikael Damberg som jag vill utnämna till politikens mest orytmiska makthavare. Det var inte ett steg eller en höftvrickning rätt på hela kvällen. Dambergs dansteknik blev tyvärr inte ens relativt bättre av att partikollegan Ibrahim Baylan fistpumpade bredvid.

Nej, kära politiker. Gör oss alla en tjänst och bjud på er själva mer utspritt under året. Det här blir bara fel.

Dagens mest intressanta samtal hade jag med Soran Ismail, komikern som blev samhällsdebattör som blev superkändis och antirasistisk förebild och som kritiserades av mig personligen för att normalisera Sverigedemokrater som till exempel Jimmie Åkessons högra hand Linus Bylund. Vi har tjafsat på twitter under en ganska lång tid om hans luncher och försvar av Bylund, därför var det på tiden att vi möttes på en scen i Almedalen. Vi var noga med att det här inte är en debatt, men en diskussion. Vi ville lära oss av varandra. Och jag, till vardags debattchef på Aftonbladet, måste erkänna att det hela blev mycket givande när vi inte försökte vinna en debatt.

Och till slut hände det. I jakten på godis till Aftonbladets jobbslitna redaktion råkade jag tappa fokus för en sekund och trampade snett på stadens kullerstensgator. Just där och då, i ett kallt, jävligt Visby, när smärtan var som allra värst tänkte jag: Är det inte dags att lägga ner den här förbannade Almedalsveckan?

-