Fisksätra kan visst bli sexigt
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-07-20
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Att de boende i förorten Fisksätra lever i skräck för ungdomsgäng kunde stockholmarna läsa i gratistidningen Stockholm City.
En kvinna på bild, rädd för att gå ut sedan några tonårsbrudar försökt rycka hennes väska. Polisen djupt oroad, ska satsa mer resurser, stävja kriminaliteten, nu fan är det krafttag à la Rosengård på gång. Fisksätra hade varit ett intressant ämne på politikernas egen Hultsfredsfestival, Almedalsveckan på Gotland. Fast det är ju inte så sexigt med förort och gräsrotskamp på det stora hela.
Dogge i The Latin Kings är sexig, men inte vardag i förort. Åh nej. Vad tråkigt. Om nu inte våldet ökar och folk lever i skräck. Då blir det genast spännande. Mindre spännande är det komplexa faktum att inte alla i Fisksätra lever i skräck.
Jag har en kompis, Jennie, som bor i Fisksätra, detta ingenmansland i den relativt rika moderata kommunen Nacka. Inte för att förringa att kvinnan i Stockholm City-artikeln säkert är rädd och att det finns kriminalitet men min kompis Jennie lever inte i skräck. Fast hon är rätt arg. På Nacka kommun. På Stena Fastigheter. På gräsrotskamp som leder in i väggen.
I flera år har hon varit engagerad i att få till en samlingslokal i Fiskis. Ibland har hon nästan babblat sönder mina öron med sitt tjat om den där samlingslokalen och hur viktig den skulle kunna bli eftersom det knappt finns något i Fisksätra att samlas kring. Att det skulle betyda så mycket för människorna där.
"Många i Fiskis lever på marginalerna, det är klart att de skulle vilja att det satsades mer på deras bostadsområde, på kultur som inte kostar som ett teaterbesök, på replokaler, på ett ställe att bara vara på", har hon sagt tusen gånger.
Det kommunen inte fattar, enligt min kompis, är att det handlar om att visa respekt även för dem som inte har makten och cashen.
"I Fiskis kan en krossad ruta stå krossad i flera veckor innan något händer. Sophanteringen har varit ett problem länge nu men det är inte förrän innerstan drabbas som det blir uppslag i tidningarna. Hyran har höjts med femhundra spänn på fem års tid, det är mycket för många här, men inte ser jag hur det har påverkat Fisksätra till det bättre direkt. Visst, vi har fått några fina rabatter men that"s it".
Min kompis var så klart sur över artikeln i Stockholm City. Problemet är enkelt. En förort hamnar bara i medierna om det händer något dåligt där.
Vilket inte är helt fel i sig. Nyhetsjournalistik har som tyngdpunkt att beskriva ett problem. Men - om man till exempel bor i innerstan i Stockholm skrivs det ju om ens stadsdel även när det händer bra saker. Någon hippiemarknad som går bra i Hornstull hypas. Eller så byggs det något fint nytt hus och då skrivs det om ett område i blom.
Fisksätra hade kunnat bli lysande journalistik för flera år sedan om vi i medierna bara orkat bry oss.
Den lilla förorten mot storkommunen. Nerrustning. Eldsjälar som jobbar gratis. Unga som vill ha en samlingslokal. Folk som vågar gå ut men utan någonstans att gå. Skitiga trappuppgångar. Sopor. Eller festivalen förra sommaren som min kompis var med och arrangerade, den var finfin. Men det är som sagt inte sexigt.
Det fejkade Kulturpartiet är sexigt eftersom det är kändisar, då lyssnar alla till babblet om att människans själ vissnar utan kultursatsningar. Fredrik Reinfeldt är sexig eftersom han kanske blir nästa statsminister och har en fru som heter Filippa.
Hårdsatsning mot kriminalitet i förorten är supersexigt. Men det där som måste komma innan hårda tag mot buset är inte sexigt. Alla de som inte lever i skräck för att gå ut men har åsikter om resursfördelning- iiiiinte sexigt.