Hur kan tennisen få gå före barnen?
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-02-14
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Åååååh vad pinsamt om det som krönikören Kjell Häglund skriver om Anders S Nilsson i Dagens Media är sant. Att Nilsson stötte på Häglunds 17-åriga dotter på krogen genom att lyfta upp henne på en personvåg för att se vad hon vägde och sedan försöka kyssa henne trots att hon inte ville. Gubbe på burk, urk, i så fall.
Dessutom är ju Anders S Nilssons humorprogram på TV4, ”Hjälp”, inte alls bra. Titeln funkar i och för sig. Den sammanfattar exakt vad man tycker om programmet. Men Nilsson kanske skulle ta en liten time-out och tänka ut nya skämt.
Det var längesedan ”Parlamentet” var roligt och i ”Hjälp” som han regisserat och skrivit manus till spelar alla karaktärer över, exakt hela tiden. Personer som i andra sammanhang brukar vara roliga, Johan Glans eller Johan Rheborg, blir bara en plåga här. För att inte tala om Sissela Kyle.
Man sätter ett litet hopp till ”Roll on”-tjejerna Klara Zimmergren och Mia Skäringers humorprogram som ska börja sändas på SVT snart. Det behövs nytt blod i tv-humorn.
En annan man jag funderar på just nu är riskkapitalistbranschens omslagspojke nummer ett: Christer Gardell. I lördagsintervjun i Aftonbladet säger han att han aldrig varit pappaledig. Men att han spelar tennis varje dag. Gardell har tre döttrar. Eh, jag vet inte var man ska börja.
Undrar fortfarande över detta fenomen, inte nytt, inte okänt, men inte tillräckligt utrett: Varför vill så få män ta hand om sina barn? Stämmer min teori att det helt enkelt är för oglamouröst för dem? I synnerhet sådan där vd-snubbe och slipsstimmare som Gardell.
Han måste ju ha relativt obegränsat med pengar med en årsinkomst på flera miljoner och en massa investerade pengar.
Finns det inte en enda liten gen eller hjärncell eller kanske lite hjärta i honom som bara ”hm, jag kanske skulle jobba lite mindre nu när jag har cash och vara bara lite mer med mina barn?”
Men han kanske är så smart att han har fattat hur jobbigt det ofta är. Men tar hans fru allt ansvar då eller?
Hur gjorde de när deras barn var små till exempel och dagissjukorna däckar en som en galen Tyson-smocka. Just nu är det sjukstuga hemma hos mig. Den enda som likt en gladiator fortfarande står på benen är sambon. Annars har det varit ögon-/öron-/halsinflammationer rättvist fördelada på tre personer, sjukhusupplysning, vårdcentral, mediciner och spylakan för hela slanten.
Sexmånaderskillen vaknar hela nätterna av sina egna hostattacker, jag har frossa och storasyster har inte varit på dagis på tio dagar. Jag tackar min lyckliga stjärna att vi är två vuxna som kunnat dela ansvaret. Jag tycker att det är något så sorgligt över de här Gardell-slipsarna som lämnat över sin del av ansvaret.
Visst, de kanske tar långa semest-rar och tjänar cash så att de kan bo fint men även om jag tillhör skaran som tycker pengar är väldigt viktigt och att jobba väldigt roligt så finns det ju något mer. Att tycka om att hänga med sina barn. Men Gardell verkar trivas fint i sitt lilla råtthjul.
Visst, det är helskönt att bränna av en timme tennis (han gillar att segla på fritiden också) varje dag och det är lyx att jobba och bli hyllad i tidningarna jämfört med att vara föräldraledig, jag fattar.
Men kidsen växer upp väldigt snabbt. Vad ska han säga att han var alla de där åren? Räcker det att köpa skidresa då och då? Betala studentkalaset? Huset? Helt sjukt att Gardell inte fattar.
Hade han å andra sidan fattat, så hade vi upplevt en revolution för länge sedan.