Borgarna får sluta smygsåssa sig

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Handen på hjärtat. Livet verkar onekligen vara lite enklare om man är moderat.

Ta bara hela den här grejen om att politiker "skall leva som de lär".

När får vi egentligen se rubriker som "moderat minister vägrade köpa loss sin egen hyresrätt trots att hon hade råd"?

Enligt något slags "strider inte det här mot allt det som ni moderater säger er stå för?"

Börjar det inte bli dags för att vi börjar avkräva lite konsekvens även på den borgerliga flanken?

Springer man omkring och predikar om marknadskrafternas fördelar på sin arbetstid kan man inte springa omkring och smyg-såssa sig därhemma bara för att man är privat.

Lika stora tårtbitar till alla på Reinfeldts barnkalas, vad är det? Socialism och kommunism! Låt föräldrarna bjuda på den sista kaffeslurken i en budgivning, och om lille Anton är för klen eller för kort för att fiska i fiskedammen så "buhu", då får han väl gå hem och växa till sig till nästa år.

Konsekvens i konsekvensens namn.

Det kan väl inte bara vara socialdemokrater och vänsterpartister och miljöpartister som skall leva upp till sina politiska ideologier?

Om moderaterna och borgarna skall satsa på att ta över makten och regeringskansliet under de närmsta fyra åren kan det kanske vara bra om vi alla börjar träna oss på våra nya roller inför ett eventuellt regeringsskifte.

Bara utifall att. Med tanke på att folk har så lite vana, och med tanke på att det faktiskt finns en massa saker som man fortfarande är ganska osäker på.

Som det här med lagbrott till exempel.

Om borgarna vinner valet, får jag börja bryta mot lagen då?

Och då menar jag inte att jag skall börja dra strumpbyxor över huvudet och råna banker eller klubba ner pensionärer på min lediga tid. Jag pratar om alla de här borgerliga väljarna som har gjort det till någon slags ovana att ge sig själva något slags carte blanche så länge vi har en socialdemokratisk regering.

Som den här juristen i den feta villan i den glassiga förorten i Stockholm som hyrde ut en pytteliten skrubb till en polare för ockerhyran åttatusen spänn i månaden. En respektabel man i den övre medelåldern som har en hel fastighet med smålägenheter inne i Stockholm som han hyr ut till fattiga studenter som behöver tak över huvudet, samtidigt som han försvarar sin lilla sidobusiness för sig själv med argumentet - "det är faktiskt inte jag som har röstat fram det här jävla systemet."

Nähä. Eller vad säger man?

Ja-men-då-så!

Eller ta Björn Eriksson. Före detta rikspolischefen som numera är landshövding i Östergötlands län som stod på lokal-tv för ett tag sedan tillsammans med en före detta Fröken Sverige och samförståndsgarvade åt trängselavgifterna i Stockholm. Som tyckte att det var jättekul att man med ett enkelt handgrepp och lite klipp och klistra kunskaper kunde tillverka sig en egen liten avlång skärmmössa som man kunde placera ovanför nummerplåten för att slippa alla trist-tråkiga politikerpåhitt som bara gör livet krångligare för alla.

Hö! Hö!

Och det är ju inte första gången som man hör det.

Alla de här borgerliga väljarna som har slutat att se sig själva som en del av det övriga samhället genom åren, och som aldrig verkar ha hajat varför de överhuvudtaget skall behöva ta mer ansvar än de har lust med.

Det är väl därför som jag sitter här och undrar.

Allt det här snacket om de här "ansvarslösa bidragstagarna" som det socialdemokratiska styret skall ha skapat genom åren. Hur är det egentligen med glidartyperna bland de borgerliga väljarna? Skulle en borgerlig valseger innebära att alla de här lallarna plötsligt förvandlas till laglydiga, ansvarstagande samhällsmedborgare som plötsligt inser att de onekligen "har varit med och röstat fram det här jävla systemet".

Svårt att säga, men ombyte förnöjer.

Ser man inte fram emot något annat, kan man ju alltid se fram emot det.

"Alla de där borgerliga väljarna som har slutat att se sig själva som en del av det övriga samhället genom åren

Lena Sundström