Berättar själv om mordet

Isabelle Nordström

, 

Linda Hjertén

"Jag minns ingenting från kvällen"

Martin Jonsson, 33, har åtalats för att ha slagit Lotta Rudholm, 41, till döds.

Men själv nekar han till mord – och menar det inte var meningen att hon skulle dö.

Idag berättade Jonsson själv och poliser för rätten om vad som hände.

– Det här är det värsta jag sett, säger en av poliserna som vittnade.

Under måndagen hölls tredje dagen i rättegången mot Martin Jonsson.

Han står inte bara åtalad för mordet på Lotta Rudholm utan även för flera fall av misshandel och olaga hot av Lotta innan hennes död.

"Sparkade henne som en fotboll"

Förra veckan i rätten togs de punkterna upp. Hur han bröt hennes revben. Slog sönder glas över hennes fötter. Slängde runt henne "som en docka" och "sparkade henne som en fotboll", som Jonsson själv säger i förhör där han erkänner så gott som alla fall av misshandel han står åtalad för.

I dag har rätten tagit upp mordet på Lotta.

Martin Jonsson har erkänt att han orsakade Lotta de svåra skador som hon avled av efter tre dagar på sjukhus, men han nekar till mord.

Han menar att han bör få lägre straff eftersom han avbröt dödsmisshandeln själv och eftersom det var han som larmade ambulans.

"Jag ville vara med henne"

I dag i rätten berättade han själv om vad han menar hände den morgonen. Han har tidigare hävdat att han har dåliga minnesbilder då han hade tagit både kokain och anabola steroider. Det höll han fast vid i rätten, men efter stund började han berätta mer om misshandeln.

– Jag tror att det var slag, jag har inget minne av att jag sparkat henne. Som sagt, jag har erkänt att jag tillfogade henne alla skador, säger han.

– Jag måste ha slagit henne med 15 till 20 slag. Jag var helt blodig när jag kom in till polisstationen, högerhanden var svullen.

Åklagare Tobias Kudrén frågade hur länge misshandeln pågick.

– Jag vet inte, jag har ingen tidsuppfattning, men det kändes som en evighet, säger Martin Jonsson för rätten.

Jonsson säger att han innan den 4 juni hade mått dåligt och sökt hjälp:

– Jag ville ha hjälp med mitt psyke, jag mådde inte bra. Jag hade vanföreställningar. Jag gick på jättehöga doser av anabola, jag gick på 36 ampuller i veckan. Jag har bett om att ta in en specialist om det här.

"Förtjänade det"

På frågan varför han åkte hem till Lotta svarar han:

– Jag ville vara med henne.

Martin Jonsson säger att han inte minns något från händelsen.

– Jag minns ingenting. Jag vaknar upp av att hon låg sönderslagen framför mig.

Åklagaren: Använder du våld?

– Ja, men jag minns inte. Jag vet att jag har slagit henne massa gånger, men jag minns inte.

Hur mycket vägde du i juni?

– Jag vägde 155 kilo, säger Martin Jonsson.

Lotta Rudholm vägde 59 kilo.

När de första poliserna på plats talade med Martin Jonsson erkände han direkt för dem, vittnade en av dem om i rätten.

– Den tilltalade säger flera gånger att han tar på sig det han gjort. Ibland försöker han rättfärdiga hela händelsen, ”vad skulle du ha gjort?” och ”hon var ju otrogen”, säger en av poliserna.

”Det värsta jag har sett”

Han säger att det inte gick att förbereda sig på det här.

– Jag kunde inte urskilja några ansiktskonturer. Man är förberedd på mycket, men inte det här. Det här är det värsta jag har sett.

En av hans kollegor berättade om synen som mötte de första patrullerna på plats:

– Jag kunde inte urskilja ansiktet, huvudet var som en boll. Det var väldigt mycket blod, säger hon.

Flera av poliserna berättar också att Martin Jonsson flera gånger sa att hon förtjänade det här då han fått för sig att hon var otrogen.

– Han säger att det är jag som har slagit sönder henne. Han säger att det är helt korrekt att jag har gjort det, hon låg ju med någon annan så då slog jag sönder henne.

– Han var som i någon sorts psykos, men jag nådde ändå fram till honom. Han sa att ”ni måste vara snälla mot mig, eftersom jag ringde er och la henne i framstupa sidoläge”.

"Det här är inte okej"

Det som är klarlagt är att det handlar om ett kort förlopp.

Vid 04.30-tiden på morgonen den 4 juni sätter sig Martin Jonsson i en taxi och åker till Lotta.

05.10 stannar taxin utanför hennes hus, från taxibilens kamera finns en bild strax innan Jonsson kliver ut. Han knackar på hos Lotta, går in och tar av sig jackan och skorna.

05.23 ringer han SOS Alarm:

– Jag möter upp er så fort jag ser er så kommer jag ut så får ni ta mig så får ni köra iväg henne i en ambulans. Det här är inte okej. Det har gått alldeles för långt. Hon ligger bara och stönar, sa Jonsson i samtalet med 112.

Lotta fördes till sjukhus, men var så illa däran att hon aldrig vaknade upp igen.