Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Arlandarånet preskriberas - ingen kommer någonsin att dömas för brottet

Publicerad 2017-07-12

Ingen dömdes och rekordbytet på 44 miljoner hittades aldrig.

Nu preskriberas Arlandarånet – och rånarna går för evigt fria.

– Kommer rånarna med pengarna och berättar vad som hände, så kommer vi inte att göra någonting, säger Marie Lind Thomsen, vice chefsåklagare vid Stockholms åklagarkammare.

Rånet på Arlanda utfördes den 12 juli 2002. Tre beväpnade och maskerade män körde in på Arlanda flygplats, rakt fram till SAS-planet som kom från London. De överföll två väktare och lastade in säckar med pengar i sin bil.

– Det var ju ett oerhört spektakulärt rån med mycket pengar inblandade. Det var så annorlunda, det minns man ju, säger Marie Lind Thomsen, vice chefsåklagare vid Stockholms åklagarkammare.

Rekordbyte

Rekordbytet på 44 miljoner hittades aldrig och trots att det satt personer häktade gick deras eventuella inblandning i rånet inte att bevisa.

– Så är det ju ibland. Även om man har en uppfattning om vem det kan vara, så får vi ju inte åtala om vi inte tror att det blir en fällande dom, säger Marie Lind Thomsen.

I dag, den 12 juli 2017, preskriberas brottet och rånarna kan glatt ringa till Marie Lind Thomsen eller någon av hennes kollegor och visa upp en kappsäck med miljoner och berätta hur rånet gick till och vilka de är. Utan att bli straffade.

– Ja, så är det. Vi kommer inte att göra någonting åt brottet eftersom det är preskriberat, säger hon.

Det går heller inte att för företaget som blev av med pengarna att processa civilrättsligt för sin fordran.

– En fordran har en preskriptionstid på tio år, säger Thed Adelswärd, chefsrådman i Lunds tingsrätt.

En sista möjlighet

Men det finns en möjlighet kvar. Och det är att företaget som blev av med pengarna driver ett civilmål mot rånarna som handlar om äganderätten.

Äganderätten har ingen preskriptionstid. Men då måste det verkligen gå att bevisa att pengarna som rånarna har, är exakt de pengar som stals i rånet.

– Men det kanske inte är så vanligt att de har kvar samma pengar. Det vanliga är väl att man försökt tvätta dem, eller köpt en bostad eller på annat sätt använt dem, och då går det inte att hävda äganderätt, säger Thed Adelswärd.