Kidnappningen skulle bli lösningen på hans problem

Linda Hjertén

Läkarens egna ord i rätten

Utåt sett var han en toppstudent som blev en duktig och omtyckt läkare.

I själva verket kämpade han mot depressioner, ensamhet och självhat.

Och planerade minutiöst och i hemlighet kidnappningen och fångenskapen av sin alldeles egen sexslav.

Här är historien om Martin, 38 - läkaren som blivit ökänd världen över.

"Läkare misstänks ha hållit kvinna fången".

Den 20 september i år toppade rubriken Aftonbladets sajt.

Då hade läkaren nyligen gripits och hans offer, en kvinna i 30-årsåldern, var fri efter sex mardrömsdygn inlåst i en specialbyggd bunker i ett litet samhälle i Skåne.

Sedan dess har det ovanliga fallet varit en följetong. Inte bara i Sverige utan i stora delar av världen.

”Flickvän skulle vara bästa termen”

"Sveriges Josef Fritzl" har den 38-årige läkaren Martin döpts till i utländsk press.

På grund av hur ovanligt fallet är har den stora frågan varit vad det var som fick den tidigare helt ostraffade läkaren att bygga en avancerad bunker med tillhörande rastgård, söva och kidnappa en kvinna han knappt kände och spärra in henne i vad som var tänkt att vara många år.

I polisförhör har läkaren själv sagt att det var en partner han ville ha.

– Flickvän skulle kanske vara den bästa termen. Ja, nu blir det förstås ingen flickvän i dess ordinarie bemärkelse, det förstår ju till och med jag.

I förhör med den 38-årige läkaren och med hans grannar och familj, växer en bild fram av en man som utåt sett såg ut att lyckas med det mesta han företog sig.

”En person man trodde man kände”

I skolan gick han ut med toppbetyg. Från läkarlinjen likaså.

På hans arbetsplats kunde man efteråt inte förstå att den omtyckta stafettläkaren var samma man som i tidningarna beskrevs som sexbunkerläkaren.

Men läkaren beskrivs även som väldigt privat.

Få verkade känna honom ordentligt.

I förhör säger en person i hans närhet:

– Ja, jag tänker väl att det är konstigt att det kan bli så. En person som man trodde att man kände.

Rättegången mot läkaren hölls bakom stängda dörrar. Nu när dom har fallit har Aftonbladet kunnat ta del av delar av de inspelade förhören med 38-åringen.

Där berättar läkaren hur han under många år kämpat mot depressioner och känslan av att aldrig duga.

Mycket av det tror han själv grundar sig i flera operationer som han i sin ungdom tvingades genomgå och som lämnade en kroppsdel deformerad. Åtminstone i hans egna ögon.

Funderade på att ta sitt liv

Läkaren sa att operationerna, och hur han såg på sig själv efteråt på grund av dem, var knäckande för hans självförtroende. Han tror själv att det har en stark koppling till brottet han senare begick.

– Det här är inte en ond människa, utan en människa fylld av självhat och självdestruktion. Det är inte en ursäkt för det han sedan gjorde men det är en förklaring, säger läkarens advokat Mari Schaub.

2009 flyttade 38-årige Martin in i det ensligt belägna huset i Skåne, där närmaste hus ligger hundratals meter bort.

Han säger själv att han ville vara ifred, ägna sig åt klättring och åt att bygga på tomten. Men de mörka tankarna höll sitt grepp om honom.

En dag sågade han ner en ek som stod utanför huset då den hela tiden fick honom att fundera på att hänga sig i den.

”Det kan verka lite makabert”

Hans återkommande depressioner blev som värst år 2014. Han äter då upp all mat i skafferierna. Orkar inte tvätta eller diska.

– Jag blir gradvis mer och mer isolerad. Ligger ibland kvar i min säng i flera dagar och gör inget annat än att gå på toaletten och mata mina katter. Det hade varit bättre att söka professionell hjälp men det finns hos mig, och hos många andra läkare, ett motstånd mot att söka hjälp hos någon i samma proffession.

Han börjar planera kidnappningen han senare kommer att bli omskriven och dömas för.

– Brottet blir lösningen på mitt problem. Det kan verka lite makabert, men så har jag resonerat. Och det är då jag kommer in på att jag kan röva bort någon och hålla inspärrad, ja, som flickvän får jag säga.

Chefsåklagare Peter Claesson säger att motivet egentligen inte spelar någon roll.

– Vilket motiv han än har så är det förkastligt. Det rättfärdigar inte det han gjort.

Vad gäller bygget av bunkern menar läkaren att det från början inte var tänkt att bli det som det sedan blev - ett fängelse.

”Uppfattas som udda”

Istället var det tänkt som ett skyddsrum för honom och hans närmaste familj, menar han.

Han hade börjat intressera sig för överlevnad och förberedde sig inför naturkatastrofer och krig och där, i bunkern, skulle man vara säker.

Åklagaren tror dock att läkaren långt tidigare än så planerade att bygga bunkern just för att hålla en eller flera kvinnor fången i den. När åklagaren i rätten frågade varför läkaren, om det nu var ett skyddsrum han byggde, i så fall skissat ut en "knullbänk" på planskissen och en påle för pole dancing så svarade 38-åringen att knullbänk är vad han kallar bänkpress för och pole dancing är bra träning.

Han berättade inte för någon om sitt skyddsrum.

– Det skulle nog uppfattas som udda.

En person i läkarens närhet beskriver i förhör att de sällan sågs, några gånger per år kanske. När han var på besök i Skåne såg han att Martin höll på att bygga ett nytt hus.

Han hade ingen aning om att det var det som skulle bli bunkern han såg.

– Det skulle i första hand vara ett garage och så ett gym, säger personen i förhör.

Nogrann planering

Under de åtta timmar långa förhören med läkaren i rätten berättade han med stor detaljrikedom om hur han byggt och konstruerat bunkern och hur noga han planerat bortförandet.

Om hur han förberett sig och packat minutiöst inför kidnappningen:

• Champagnen, den med sömnmedel spetsade juicen och de spetsade jordgubbarna lade han i en kylväska.

• Den medicinska utrustningen i en kabinväska.

• Han bytte registreringsskyltar på bilen i Solna för att inte fastna på bild i biltullarna.

• Han tankade och tvättade bilen så att ingen skulle se att plåtarna var renare än bilen.

• Han till och med skaffade sig en mobiltelefon med kontantkort, en så kallad burner phone.

Men så rik som han var i detaljer i sitt berättande om kidnappningen, lika fattig var han gällande tankarna om hur han tänkte kring att röva bort och hålla en främmande kvinna inlåst som lösning på sitt eget psykiska mående.

Läkarens advokat Mari Schaub säger att hennes klient inte kan klä sina ord i känslor.

– Därför framstår han som väldigt kall. Men det är han inte. Han är väldigt resultatinriktad och detaljstyrd. Det är det som har gjort att han har lyckats i livet. Men att uttrycka känslor, den delen är inte utvecklad.

”Point of no return”

Vid ett tillfälle under natten för bortrövandet av kvinnan var läkaren dock nära att avbryta kidnappningen, sa han i rätten.

När kvinnan hade somnat av de spetsade jordgubbarna, innan han satte nålen i hennes arm för att kunna fortsätta hålla henne sövd inför resan till Skåne, så tvekade han.

– Jag står där väldigt länge och funderade på om jag skulle fortsätta. Det blir en slags point of no return.

Men han avbryter inte.

Istället sticker nålen i kvinnans arm, för ut henne till sin bil och påbörjar resan mot Skåne.

Kvinnan har i förhör beskrivit paniken och skräcken då hon förvirrade och fortfarande drogad vaknade i bunkern. Hur hon får höra att hon kan skrika hur mycket hon vill, för bunkern är så ljudisolerad att ingen ändå kommer att höra henne.

– Jag intalade mig att det inte kunde vara på riktigt. Han satt på stolen bredvid. Han sa att dörren var en sådan som de hade på banker och att det var omöjligt att ta sig därifrån, säger kvinnan i förhör.

Läkaren Martin säger att han ville vara helt transparent och berätta allt för sitt offer, på samma sätt som han gör med alla sina patienter.

Och att han ville att hon skulle vara hans flickvän, men att han aldrig hade tänkt tvinga henne till något.

”Döda eller våldta mig”

Kvinnan själv har i förhör beskrivit hur hon upplevde fångenskapen i bunkern som allt annat än frivillig.

– Han sa att tänkte ha mig där i ett par år och då får jag ju väldig panik och börjar skaka i hela kroppen. Jag visste inte vad som skulle hända. Om han skulle tortera mig, döda mig eller våldta mig.

Hon lämnas under sin tid i bunkern ensam under långa stunder, utan möjlighet att kontakta omvärlden, eller att få hjälp om något går illa.

Vid ett tillfälle åker läkaren så långt som 50 mil norrut, till Stockholm, för att gå på en U2-konsert.

Det är då, menar han själv, som han bestämmer sig för att släppa kvinnan.

Han åker förbi hennes lägenhet för att hämta saker till henne men möts av en lapp från polisen som meddelar att lägenhetsinnehavaren är anmäld försvunnen och att den nya nyckeln finns att hämta på polisstationen.

Han tar med sitt offer till polisstationen i Stockholm och där, när kvinnan tas in i ett förhörsrum, bryter hon ihop och ett för Sverige helt unikt rättsfall nystas upp.

Misstänks för fler brott

Den 24 februari dömdes läkaren till tio års fängelse för människorov.

För den drabbade kvinnan har rättsprocessen varit lång och tuff.

Läkaren dömdes inte för den grova våldtäkt han även var åtalad för, något som hans offer upplevt som en stor besvikelse enligt sitt målsägarbiträde.

Nu börjar hennes väg tillbaka till livet.

Om domen ska överklagas till hovrätten har ingen av parterna ännu bestämt sig för.

Samtidigt pågår just nu ännu en utredning mot läkaren. Han misstänks för förberedelse till människorov av två andra kvinnor, en i Oslo och en i Köpenhamn.