Larmade polisen i skräck – minuter senare brändes Inger, 68, till döds
Ungdomar åtalade efter villabranden i Nässjö
Uppdaterad 2021-05-04 | Publicerad 2021-05-03
Efter att ha trakasserats på bussen och ofredats i sitt hem slog hon för tredje gången samma dag larm till polisen.
I det sista samtalet till 112 berättade Inger Åsén, 68, att ungdomsgänget hade kommit tillbaka – och att hon var ”ensam och livrädd”.
– Skicka hit en bil så fort som möjligt, sa hon.
Nästa larmsamtal kom några minuter senare – då från en granne som berättade att Ingers hus stod i lågor.
Grannen: "Det är sorgligt att ett människoliv försvinner på detta vis"Inger Åsén, 68, var vid lunchtid den 1 februari i år på väg hem från Willys. I resecentrum mötte hon flera ungdomar. Hon klev på bussen, varpå även ungdomarna gjorde det.
Hon satte sig i mitten, medan gänget satte sig längst bak. Mitt under färden började de slänga ”små föremål, såsom snus, kludd och tuggummi” på henne, enligt åtalet. Inger försökte skydda sig med sin luva.
När hon senare klev av på sin busshållplats bestämde ungdomarna sig för att också göra det. Men även under promenaden hem utsattes hon enligt åtalet för ofredande. Personerna förföljde henne, spottade på henne, bland annat i ansiktet, och kastade snö- och isbollar på hennes huvud, kropp och väska.
Kissade på huset
Inger kunde till slut ta sig in i sin villa i Nässjö kommun, låsa, ”packa upp maten samt byta kläder”.
Men när hon gick ner till bottenvåningen såg hon samma ungdomar i trädgården.
Enligt åtalet uppehöll och sprang de runt på tomten och runt huset, tittade in genom fönstren, ringt eller bankat på dörren – och sprungit därifrån. Flera gånger.
Den ena av de ska också ha slitit upp altandörren så att låset gick sönder, kissat på fasaden, ”skrikit okvädningsord in i bostaden”, tagit ett cigarettpaket som stod på bordet, och därefter kastat in en hockeypuck och gren, enligt stämningsansökan.
Det fick Inger att ringa polisen klockan 15.21.
– Jag har fyra ungdomar som slog sönder inne i huset och slänger in stenar, sa hon i larmsamtalet.
– De spottar och har spottat mig i ansiktet och sagt att jag är rädd för corona för jag inte är vaccinerad.
En patrull åkte ut som ett prio 2-larm, vilket innebär ”skyndsamt”. Ungdomarna hade hunnit lämna platsen, men poliserna som senare förhörde Inger beskrev henne som ”påverkad och uppjagad över händelsen”, samt ”väldigt orolig”.
Efter att ha upprättat en anmälan om ofredande lämnade polisen platsen.
Några timmar senare, klockan 18.55, larmade Inger 112 och berättade att ungdomarna var tillbaka och nu hade slagit sönder hennes fönsterruta.
– Vad hände förra gången då? frågade operatören.
– Ja det var en massa grejer men jag klarade mig, men den här gången är jag rädd för jag är ensam, svarade hon.
”Jag är livrädd”
Larmoperarören berättade att polisen kommer vara på plats om ”högst en timme”.
– Jag står på övervåningen, jag vågar inte gå ner för de slog in köksfönstret.
Tio minuter senare avslutades samtalet med att operatören sa att ”vi kommer att komma förbi så fort vi har möjlighet”.
För tredje gången, klockan 19.23, ringde hon och sa att ”busarna är tillbaka igen”.
– Jag har ingenstans att låsa in mig.
Polisen: Okej, vad gör de?
– De har slagit sönder huset för mig. Jag är livrädd. Jag blev spottad i ansiktet också.
– Nu kommer de tillbaka igen. Men det vore bra för då kan de tas på bar gärning.
Klockan 19.29 avslutades samtalet med att polisen sa:
– Ja vi kommer att komma så fort som möjligt. Vi kommer så snart vi kan. Då får du ringa tillbaka på 112 om det är så att det är någonting men vi kommer så snart vi kan.
Det blev Ingers sista samtal.
För klockan 19.38, åtta minuter efter att hon lagt på med polisen, ringde en granne och sa att hennes hus brinner med öppna lågor.
Försvaret: ”Det var inte meningen”
När räddningspådraget anlände till villan hade hon brunnit inne. Enligt utredningen dog hon av allvarliga brännskador och rökförgiftning.
I förra veckan åtalades tre ungdomar, och misstankarna mot en fjärde lades ner.
Trion kommer i nästa vecka ställas inför rätta i Eksjö tingsrätt misstänkt för två fall av ofredande.
En av dem åtalades också för grov mordbrand, mord, grov stöld och skadegörelse då han misstänks varit den som anlagt eldsvådan, och innan dess ha stulit en kniv och en kikare från bostaden. Samt krossat minst en fönsterruta.
De två andra åtalas för att ha tittat på utan att ringa 112 eller på annat sätt hämtat hjälp.
– Kvinnan som förföljdes och trakasserades i ett utdraget händelseförlopp fick sätta livet till när en av de åtalade tände eld i bostaden. Ingen av de övriga varnade de som var i fara eller larmade brandkår och därför åtalar jag dem även för brott mot lagen för skydd mot olyckor, säger kammaråklagare Heléne Thomasson.
Han som misstänks ha startat dödsbranden nekar till brott men medger att det var han som tog sig in i villan och tände eld.
– Det var inte alls med mening, då, då tog jag eld och det var inte alls meningen att det, för att jag trodde att det inte skulle, det var inte mening att det skulle brinna.
”Hela skiten uppeldad”
Han säger att han tog en tändare som låg på ett bord inne i huset och försökte tre gånger få igång en brand. Eftersom ”han aldrig brukar ge sig” fick han till slut eld på en plastpåse med gummistövlar i, berättar han i förhör.
– I början är det lite glöd vid plastpåsen men sen säger det poff.
Påsen stod vid kartonger och i närheten av kläder, enligt egen utsago.
– Och det var inte alls mening att det skulle brinna upp helt ärligt, det var inte alls mening.
Polisen: Vad händer med påsen?
– Sen bara, pang så är hela skiten uppeldad.
Han berättar att de senare sprang därifrån, och att han kort därpå såg rök på håll men trodde att det bara var folk som eldade i braskaminer.
Tills han började höra sirener.
– Och då tänkte jag fan, då gick jag och funderade på det hela tiden.
Polisen: Tänkte du på vilka konsekvenser det kunde få?
– Nä aldrig.
Ingers son: ”Så jävla onödigt”
Ingers son Göran Björkman reagerar på att hans mamma larmat polisen flera gånger den aktuella dagen. Hon har tidigare undvikit i möjligaste mån att ta kontakt med myndigheter.
– Det ska mycket till för att hon ska ringa. Hon har inte ringt innan och det innebär att hon aldrig varit så här hotad. Jag hoppas att vi får reda på vad som hände under rättegången, säger han.
Han reagerar även på att polisen var på plats vid ena larmet, men att ungdomarna inte lokaliserats och stoppats.
– Det som jag har reflekterat över är att polisen vetat om det här under eftermiddagen, men att ungdomarna inte blev avbrutna där. Jag tycker att det känns så jävla onödigt att det här hände, säger han.