Polisen låter familjeledare lösa konflikter

Johanna Bäckström Lerneby

I Aftonbladets reportage om familjen Ali Khan från Göteborg berättade familjens överhuvud Hashem Ali Khan att polisen flera gånger har bett honom om hjälp att lösa problem - samtidigt som polisen målat upp Ali Khan som maffiafamilj. Polisen bekräftar nu bilden.

– Vi ringde till den mäktigaste personen som det gick att få tag i för att få slut på våldet. Det funkade, säger Dan Granvik, pensionerad polis i Malmö.

LÄS OCKSÅ:
GRANSKNINGEN: Så kontrollerar familjen en hel förort
Familjen Ali Khans överhuvud: ”Vi är inte maffia”
200 anmälningar – på två år

För elva år sen samlades drygt tio personer till ett möte i Malmö. Med på mötet var polischefer och personer ur två stridande släktgrenar. Flera av männen var häktade misstänkta för våldsbrott, men fick trots det medverka på mötet. Bakgrunden var en konflikt som hade eskalerat från skadegörelse till skjutningar, misshandel och mordförsök. Polisen i Malmö fick inte stopp på våldet.

– Vi var tvungna att göra något. Då ringde vi den mäktigaste personen som gick att få tag i, och det var Hashem Ali Khan, berättar Dan Granvik, numera pensionerad polis i Malmö, som var med på mötet.

Inte straffad för brott

Hashem Ali Khan är en sextioårig imam som är överhuvud i familjen Ali Khan i Göteborg. Familjen består av cirka 120 personer, de flesta bor i Angered. Senaste två åren har familjemedlemmar anmälts för närmare 200 brott. De flesta utredningarna har lagts ner för att folk har tagit tillbaka sin anmälan, enligt polisen på grund av rädsla. Hashem Ali Khan själv är inte straffad för något brott, inte ens misstänkt, men att det var kontroversiellt att ringa en person som Hashem Ali Khan för att be om hjälp, det visste polisen i Malmö.

– Men vad skulle vi göra? Vi var ju tvungna att få slut på dumheterna, och för oss var det viktigt att hitta någon som de lyssnade på så vi kunde få lugn igen, berättar Dan Granvik.

Att få slut på våldet var det viktigaste. Hur man nådde dit var sekundärt.

– Det var ju inte särskilt populärt att göra som vi gjorde. Släppa fram kriminella och sitta med dem på andra sidan bordet. Men ibland är det inte så mycket att säga till om, man måste välja väg. Vad är viktigast? Vi var tvungna att få stopp på våldet, säger Dan Granvik.

Även i Göteborg har polisen vänt sig till familjen Ali Khan och andra starka ledare för att få hjälp. För några år sen var det över hundra lägenhetsinbrott i Gårdsten i Angered på kort tid. Polisen hade svårt att få fram information och vände sig till Ali Khan för att få slut på inbrotten.

– De sa att de skulle diskutera det i familjen. Och inbrotten upphörde, berättar Walter Holm, som var den från polisen som kontaktade dem.

Berättade de vem som hade gjort inbrotten?

– Nä, det är klart de inte gjorde. Det löser de själva, utan att blanda in oss. Men för mig som polis är det ibland viktigare att skydda allmänheten, inte nödvändigtvis att få någon dömd för brott. Och då är det här en väg att gå, säger Walter Holm.

Walter Holm säger att man måste jobba på ett annorlunda sätt i miljöer där starka familjer finns. Det är kontroversiellt, men om man vill uppnå resultat är man tvungen.

”Brukar vända mig till några i familjen”

I april vittnade polischefen i nordöstra Göteborg, Ulf Merlander, i tingsrätten om familjen Ali Khans maffialiknande struktur, samtidigt som polisen i andra sammanhang går direkt till ledarna för att få hjälp, utan att kräva att de ska ange vilka som begått brotten.

Om nu polisen tycker att den här typen av familjeöverhuvuden har för mycket makt, ökar man inte deras makt ännu mer genom att polisen ber dem om hjälp?

– Ja, så kan man ju se det. Men någonstans är det polisens uppgift att skydda allmänheten och målsäganden. Men det är en grannlaga uppgift, och jag brukar vända mig till några stycken ur familjer, så att inte bara en av dem kan ta åt sig äran och få bekräftelse. Det är så här det fungerar, man lyssnar på klanledaren, säger Walter Holm.

Walter Holm tar upp ett annat exempel: när ungdomar i Angered kastade stenar på ambulansen och brandkåren vände sig polisen till betydelsefulla män i lokalsamhället.

Stenkastningen upphörde.

Samma sak när Hjällbos spårvagnshållplats skulle renoveras och två traktorer eldades upp.

Då kallade Walter Holm till ett möte med ett antal personer som hade stor påverkansgrad i Angered, bland annat ur familjen Ali Khan.

– På mötet sa de: Det här kommer aldrig att upprepas. Det ska vi se till, berättar Walter Holm.

Och så blev det. Walter Holm menar att det viktiga är att ordet sprids. Men att det gäller att förstå hur processen fungerar.

– Det går inte att be dem, till exempel, att säga till nästa gång Ahmed säljer narkotika, det skulle de aldrig göra. Men det kan fungera att säga till dem att vi kan inte ha folk som säljer narkotika på skolan. Då flyttar sig narkotikaförsäljarna därifrån, säger han.

– Man måste inse att i de här områdena har inte polisen ett våldsmonopol. Förstår man inte det har man någonting för ögonen som skymmer. Och vi måste anpassa oss till verkligheten och jobba efter den. Förstår man inte det här lever man i en politisk drömvärld, säger Walter Holm.

”En balansgång”

Enligt både Walter Holm och Dan Granvik är problemet med att jobba så här att varje sådan handling stärker de redan mäktiga männen. Och inom polisen vill man inte medverka till att förstöra den riktiga, rättsliga processen.

– Vilket man riskerar att göra. Det är en balansgång, men hederskulturerna är speciellt starka i de områden där samhället är svagt. Där står vi inte för våldsmonopolet, vi kan inte se till att försörjning finns, att skolorna fungerar, att de får låna pengar. Fungerar inte det så går man tillbaka till de traditionella systemen, till familjen. För det är familjen som finns där, säger Walter Holm.

Dan Granvik i Malmö håller med.

– Ibland är det inte så mycket att säga till om. Man måste ibland välja vilken väg man ska gå. Och vi var tvungna att få slut på dumheterna. Det fungerade när Hashem Ali Khan kom ner, säger Dan Granvik.