Livstidsdömda fick barn innanför murarna – kämpar för vårdnaden
Publicerad 2018-03-27
De dömdes till livstids fängelse för varsitt mord 1996 och 1997.
Innanför murarna, genom brev, uppstod kärlek och de gifte sig i fängelset.
De fick träffas fyra timmar varannan månad, och under åren i fängelse har kvinnan fött två barn.
Nu slåss de för att få behålla den juridiska vårdnaden om sin äldsta son.
Den då 26-åriga kvinnan drogade i slutet av mars 1996 sin sambo och förmådde en kamrat att hugga ihjäl honom med en yxa när han somnat i parets säng.
Mannen höggs minst sex gånger i ryggen och fyra i huvudet. Samtidigt låg parets två barn, fyra och sju år gamla, och sov på nedervåningen.
Första kvinnan som fick livstid
Efter mordet la gärningspersonerna den döda kroppen i en plastsäck som de gömde i skogen.
Kvinna åtalades, och dömdes, för mord. Hon blev den första kvinnan i Sveriges historia som dömdes till livstids fängelse.
Året därpå, i juni 1997, trängde sig en 32-årig man in i en lägenhet i Visby. I bältet hade han en köttkniv. Med våld och hot om våld hindrade han flera personer som befann sig i lägenheten att lämna densamma.
Högg med köttkniv
När lägenhetsinnehavaren, en religiös man som engagerat sig för att hjälpa missbrukare, försökte lugna ner situationen högg 32-åringen honom tre gånger i bröstet, och en gång i ryggen, med köttkniven.
Mannen dömdes till livstids fängelse i september 1997.
Den 26-åriga kvinnan hamnade på anstalten Hinseberg, och den 32-årige mannen på Kumla.
De började brevväxla och tycke uppstod. Tre dagar före julafton 1998 vigde en fängelsepräst de två livstidsdömda mördarna inne på fängelset.
De äkta makarna fick tillstånd att besöka varandra, fyra timmar varannan månad, i ett besöksrum på en av deras anstalter.
Fick två barn under fängelseåren
Kvinnan blev gravid, och under åren i fängelse fick paret två barn. Det första 2002 och det andra 2009, strax innan kvinnan släpptes fri efter att ha fått sitt straff tidsbestämt till 21 år, och avtjänat två tredjedelar av den tiden.
Mannen sitter fortfarande av sitt livstidsstraff. 2012 skilde sig paret, men gifte sig igen tre år senare.
Hösten 2002 födde den livstidsdömda kvinnan på BB i Örebro en pojke. Redan dagen efter hämtades pojken av familjehemsföräldrar, och det är med dem han sedan dess bott och hos dem han växt upp.
När pojken var sex år ansökte socialnämnden i kommunen där han bor om att vårdnaden skulle överföras till familjehemsföräldrarna, men rätten lät vårdnaden kvarbli hos föräldrarna, som då fortfarande satt i fängelse.
Mamman har släppts
I domen framgår att pojken fick träffa sina föräldrar fem timmar varannan månad, och hade telefonkontakt med mamman två gånger i veckan, och pappan en gång i veckan.
Sedan mamman släpptes 2010 har hon och sonen träffats ”i varierande omfattning” enligt en dom. I dagsläget träffas de tre timmar i månaden.
Dottern, som föddes 2009, bor med mamman i en svensk stad.
Nu har socialnämnden åter ansökt om att vårdnaden om sonen ska överföras till familjehemsföräldrarna. I handlingar som Aftonbladet tagit del av framgår att såväl fosterhemsföräldrarna som pojken själv vill att vårdnaden ska överföras.
Pojken säger att han uppfattar familjehemsföräldrarna som sina egna, deras hem som sitt, och deras andra barn som sina syskon. I en handling har pojken sagt att han tycker det är jobbigt att ha dubbla mammor och pappor och att han vill träffa mamman tre timmar varannan månad, och att det räcker med att ha telefonkontakt med sin pappa.
”Behov av sitt biologiska nätverk”
Men de två morddömda föräldrarna motsätter sig att släppa ifrån sig vårdnaden. Pappan säger att han inte har någon avsikt att ”ta hem” sonen, men att han vill ha insyn i pojkens mående. Mamman säger att inte heller hon i ”nuvarande situation” vill ”begära hem” sonen, men att han har ett behov av ”sitt biologiska nätverk”.
Och rätten går på de biologiska föräldrarnas linje.
Tingsrätten skriver i sitt beslut att flera skäl, däribland pojkens egen vilja, talar för att vårdnaden ska överföras.
Men samtidigt skriver rätten att ”ingenting tyder på att pojkens behov av stabilitet och trygghet skulle äventyras” om de biologiska föräldrarna får behålla den rättsliga vårdnaden om honom. Men om vårdnaden skulle överföras på familjehemsföräldrarna skulle kontakten med de biologiska föräldrarna ”äventyras”.
Därför får de biologiska föräldrarna behålla vårdnaden.
Socialtjänsten har överklagat domen och skriver i sitt överklagande att tingsrätten ”brustit i barnperspektiv”.
Hovrätten kan nu komma att pröva vårdnadstvisten.
Vill inte kommentera
Den morddömde pappan ansökte 2016 om att få sitt straff tidsbestämt, men drog tillbaka ansökan innan den prövats av rätten.
Aftonbladet har varit i kontakt med pojkens biologiska mamma, som inte vill kommentera vårdnadstvisten.
Inte heller familjehemsföräldrarna vill kommentera.