Läkaren ändrade utlåtandet om flickans skador – efter att ha rådgjort med sin sambo
Publicerad 2018-04-07
Den 13-åriga flickan som rymde från tvångsgiftet berättade för polisen att anhöriga regelbundet slagit henne på ryggen med bland annat ett bälte.
Överläkaren som undersökte hennes kropp på polisstationen bekräftade att ryggskadorna orsakats av ”upprepade träffar med hårt smalt föremål”.
Men sedan tvärvände han i sin bedömning – efter att ha rådgjort hemma med sin sambo.
– Jag blev väldigt upprörd över att läkaren helt plötsligt gjorde ”helt om” på den typen av skada i ett så viktigt ärende, säger polisens förundersökningsledare Annika Hedelin.
Den 13-åriga flickans föräldrar ville gifta bort henne mot hennes vilja och skrev på ett så kallat äktenskapskontrakt med en tio år äldre man, något som Aftonbladet skrev om i onsdags.
Kort efter ”förlovningsfesten”, på julafton 2015, lyckades flickan fly och larma polisen.
För poliserna berättade hon om äktenskapstvånget samt att hon blivit regelbundet misshandlad av en anhörig, bland annat med ett bälte över ryggen.
Flickan togs till polisstationen i Karlstad där hennes rygg undersöktes av läkaren som då var kontrakterad av Värmlandspolisen att skriva rättsintyg.
Lars Lundman skriver i sitt rättsmedicinska utlåtande daterat 25 december 2015 att flickans skador ”orsakats av upprepade träffar med hårt smalt föremål. Alternativ förklaring är att det rör sig om ärrbildningar till följd av rivning”.
Flickan, som var väldigt rädd, sa till polisen att hon inte ville återvända till familjen.
Hon omhändertogs enligt LVU-lagen, lagen om vård av unga, och placerades i ett annat boende.
– Grunden till LVU-beslutet var misshandeln, säger flickans målsägarbiträde Björn Karlsonius.
I förhör nekade flickans mamma att dottern blivit slagen och hävdade att de märken på hennes rygg är ”ärrbristningar då dottern pendlat mycket i vikt”.
I mitten av februari 2016 vänder sig förundersökningsledaren igen till läkaren och ber honom om att ”skriva ett par rader om skadorna” för att kunna bemöta mammans påstående vid den kommande LVU-förhandlingen som skulle hållas i slutet av februari 2016.
Då får polisen ett mejl från läkaren, där han tvärvänder i bedömningen av uppkomsten av flickans skador.
Polisens utredare: Jag blev väldigt upprörd
Han skriver i mejlet till polisens förundersökningsledare Annika Hedelin att han pratat med sin sambo om fallet samt visat henne bilden på flickans rygg och att hennes reaktion fick honom att förstå att flickan inte blivit pryglad. Frun ska ha sagt att en av hennes manliga anhörigas rygg såg likadan ut och att han ”inte blivit pryglad”.
I det nya utlåtandet, daterat 21 februari 2016, skriver läkare Lars Lundman att det ”rör sig om hudbristningar som orsakats av kraftig variation av målsägandes vikt.”
– Personligen blev jag väldigt upprörd över att Lundman helt plötsligt gjorde ”helt om” på den typen av skada i ett så viktigt ärende och fick därför till en ny undersökning av rättsläkare, säger polisens utredare Annika Hedelin till Aftonbladet.
– För mig innebar inte Lundmans nya intyg någon skillnad eftersom min uppfattning var att flickan var trovärdig och att det inte måste bli tydliga ärr vid en misshandel, även om det blöder. Jag anser även att en redan ärrad rygg mycket väl kan uppfattas som ett ”bra ställe” att slå på eftersom ingen kommer att märka nya eventuella ärr.
Hon begärde en ny undersökning och denna gång var det en rättsläkare som undersökte flickan.
Skickades hem till familjen
Rättsläkaren bedömde att skadorna uppkommit till följd av viktuppgång och nedgång inom ramen för en kortare tidsperiod med åtföljande uttänjning av huden, men att ”avsaknad av ärrbildande skador på ryggen utesluter inte att hon utsatts för trubbigt våld på det sättet som hon själv anger… Således kan våld så som målsäganden angett i bakgrundsinformationen och enligt polisens handlingar ej uteslutas. ”
På magen fanns inga skador, konstaterade den nya läkaren.
Kort efter det hävde kommunen LVU-beslutet och flickan skickades hem till föräldrarna, enligt hennes ombud Björn Karlsonius.
Senare samma år omhändertogs flickan igen av socialtjänsten och är fortfarande placerad enligt LVU.
Flickans föräldrar blev aldrig misstänkta för misshandel.
I veckan dömdes de för försök till äktenskapstvång.
– Det saknades tekniska bevis, säger förundersökningsledaren Annika Hedelin.
Aftonbladet har sökt åklagaren Pia Hammar för en kommentar.