Wallström: Så ska FN få mer biståndspengar

Pär Karlsson

Världen plågas av krig och naturkatastrofer – och den humanitära hjälpen är inte i närheten av att räcka till.

Inom kort presenterar FN:s högnivåpanel, där utrikesminister Margot Wallström (S) sitter med, sina förslag på hur organisationen ska få fram mer pengar till humanitärt stöd.

– Vi har elva fullskaliga krig och 40 konflikter runt om i världen. Det är därför det är ett sådant allvarligt läge, säger Wallström.

I maj kunde Aftonbladet avslöja att Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) fått ett toppuppdrag av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Som en av sju personer, och enda europé, tog hon plats i en högnivåpanel som skulle se hur FN ska få fram mer pengar till sitt humanitära arbete, som i dag är underfinansierat, och hur pengarna ska användas mer effektivt. Bristen på pengar leder bland annat till att matransonerna i flyktingläger världen över blir mindre.

I dag träffas gruppen i London för sitt tredje och sista möte. Inom kort ska man lämna över sina förslag till Ban Ki-Moon. Det görs i en tid när världen plågas av fler krig, konflikter och flyktingströmmar än på mycket länge.

– Vi har elva fullskaliga krig och 40 konflikter runt om i världen. Det är därför det är ett sådant allvarligt läge, säger Margot Wallström.

”Så många kriser samtidigt”

Inför det sista mötet har gruppen tagit fram en bruttolista med förslag på hur FN:s humanitära arbete ska reformeras. Förslagen ska tjäna som underlag till det toppmöte som FN:s generalsekreterare kallat till om humanitär hjälp. Det arrangeras i Istanbul i slutet av maj.

– Det har varit en väldigt spännande grupp att jobba i. Utgångspunkten är att det finns ett så stort gap mellan hur mycket hjälp som behövs i världen och hur mycket pengar som finns i det humanitära systemet. Det handlar både om vad som behövs efter naturkatastrofer som blir allt vanligare och de pengar som FN-systemet efterfrågar, säger Margot Wallström.

Hon poängterar att människor världen över egentligen är väldigt generösa.

– Men det räcker inte till eftersom vi har så många kriser samtidigt. Vårt arbete handlar om att hitta nya givare och hur biståndet ska bli mer långsiktigt och effektivt.

Gruppen har diskuterat flera idéer, däribland så kallat religiöst baserat bistånd – hur mer pengar kan mobiliseras från trossamfund av olika slag.

– Motsvarigheten till den kristna kyrkans tionde kallas zakat hos muslimska trossamfund. Det kanske är så att en del av dessa system av allmosor skulle kunna kanaliseras till humanitärt stöd, säger Wallström.

”Önskvärt med ett öppnare system”

Hon berättar också att det behövs förändringar både i hur givarna och mottagarna av pengar agerar.

– Det vore önskvärt med ett öppnare system där det redovisas hur pengarna används på palts. Då kanske givarna kan acceptera att man inte ger på ettårsbasis, utan under längre tid, och att pengarna inte är öronmärkta. Det skulle leda till mer långsiktiga lösningar.

Den svenska utrikesministern poängterar att det behövs förändringar som låter "byråkratiska".

– Men det är ju ett jättesystem. Det skulle betyda väldigt mycket om man slapp söka pengar varje år och i stället kanske hade treåriga budgetar.

Gruppens huvudbudskap till Ban Ki-Moon blir att poängtera hur viktig det är med humanitärt stöd i grunden.

– Vi kan räkna ut att det i och med klimatförändringarna kommer mer naturkatastrofer som också kommer att behöva samhällets stöd. Ett enskilt land kan ofta inte klara det på egen hand, särskilt inte i fattiga delar av världen. Vi vill bevara mycket av strukturen men den kan bli effektivare och vi måste kunna visa det, att FN-systemet svarar upp mot kraven som ställs, säger Margot Wallström.