Björklund om försvarbråket: ”Ett haveri för regeringen”

Pär Karlsson

SÄLEN. Försvarsberedningen slog i sin senaste rapport fast att ett väpnat angrepp mot Sverige ”inte kan uteslutas”.

Men både utrikesminister Margot Wallström (S) och statsminister Stefan Löfven (S) vidhåller att det är ”osannolikt” - och kritiseras hårt.

– Det här är ett haveri för den rödgröna regeringen, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund.

Under Folk och försvars rikskonferens har ett krig om ord kommit att dominera. Bakgrunden är att Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier sitter med och som leds av Björn von Sydow (S), i en rapport strax före jul slog fast att ”ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas”, en skrivelse som inte funnits med tidigare. Det ställde alla partier utom Vänsterpartiet upp på.

Men utrikesminister Margot Wallström och statsminister Stefan Löfven slog under sin medverkan på konferensen i går fast att regeringens besked även fortsättningsvis är att ett militärt angrepp mot Sverige är ”osannolikt”.

Det fick oppositionen att ilskna till rejält. Man menar att Löfvens och Wallströms agerande både försvårar försvarsberedningens arbete framåt och att man inte erkänner det som gruppen i bred enighet kommit fram till.

– Hela saken är ofattbar. Vi förhandlar veckovis kring det här och beordras att förankra det, sedan skriver vi under på det. Sedan säger Wallström här i Sälen att hon har alla möjliga invändningar. Det är väldigt anmärkningsvärt, säger KD:s försvarspolitiska talesperson Mikael Oscarsson.

Björklund: ”Ett haveri”

Nu ansluter sig även Liberalernas partiledare Jan Björklund till kritikerna.

– Det här är ett haveri för den rödgröna regeringen. En nästan enig försvarsberedning konstaterar att risken för väpnat angrepp från Ryssland inte kan uteslutas. Och så går utrikesministern ut och tar avstånd från detta och statsministern klarar inte av att sätta ned foten utan skapar ytterligare förvirring. Det är allvarligt.

Han menar att valet av ord i detta läge spelar stor roll.

– Om man inte anser att det inte finns någon risk för ett väpnat angrepp, då behöver man ju inte göra några förstärkningar av försvaret. Anser man däremot att det finns en risk för ett väpnat angrepp, att det inte kan uteslutas, då måste vi ju förstärka vårt svenska försvar.

Björklund säger också att ministrarnas agerande skapar osäkerhet i försvarsberedningens fortsatta arbete, som ska ligga till grund för nästa försvarsbeslut.

– Hela försvarsberedningen riskerar nu att devalveras i sitt värde. Vi räknar med att byta regering i höst och då vill ju vi att det ska finnas en försvarsberedning som har kommit en bit på väg i arbetet. Att avbryta det vore olyckligt, men regeringen måste ta beredningens arbete på allvar.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) försökte i dag tona ned betydelsen av bråket.

– För det första har jag och statsministern fullt förtroende för försvarsberedningens arbete och för ordförande och de socialdemokratiska ledamöterna där, säger han.

”Vi överprövar inte försvarsberedningen”

Hultqvist säger så här om försvarsberedningens ordval:

– Det som man formulerat om säkerhetsläget är en del i en längre process som ska avslutas först i maj 2019 med en avslutande säkerhetspolitisk analys som då förmodligen också tar in hela det läge som är vid den tidpunkten. Jag har själv suttit i försvarsberedningar så jag vet att man vill vänta med det så länge som möjligt.

Försvarsministern poängterar att man inte på något sätt överprövar det som beredningen kommit fram till.

– Vi överprövar inte det som försvarsberedningen har sagt utan ser det som en del i ett arbete. Men riksdagens inriktningsbeslut som togs våren 2015 är det som enligt min mening gäller. Det kommer gälla tills man fattar ett nytt beslut.

Varför blev det så rörigt?

– Det har jag egentligen ingen kommentar till, jag utgår från det som är beslutat i riksdagen. Sedan tar jag jag del av det försvarsberedningen kommit fram till i en delrapport som är en del i ett längre arbete som jag hoppas slutar i en bred politisk överenskommelse.