Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Ny utredning: Hårdare straff för ”blåljusbrott”

Uppdaterad 2018-02-28 | Publicerad 2018-01-17

Blåljussabotage införs som ett nytt brott i lagen – och ska kunna ge livstid.

Det föreslår riksåklagare Anders Perklev i sin utredning om hårdare straff för ”blåljusbrott”, som lämnats över till regeringen.

– Vi måste sätta ner foten och visa vem som bestämmer, säger Morgan Johansson, justitie- och inrikesminister (S).

Utredningen föreslår flera straffskärpningar för angrepp mot ambulanssjukvård, räddningstjänst, polis och andra samhällsnyttiga funktioner.

Grovt brott ska ge lägst två år och högst 18 år eller livstid. Även attacker på polishundar, hästar och bilar ska räknas in i det nya brottet.

Livstid för att hindra brandkåren

Som exempel på gärning som ska kunna ge livstid med den nya lagen ser Anders Perklev exempelvis hindrande av brandkåren att komma fram och utföra sitt arbete – med följd att människor dör.

Anders Perklev menar att det nya lagförslaget ska öka jämlikheten. Att de boende i de utsatta områdena, som vanligen är laglydiga och skötsamma, ska kunna få samma ambulanssjukvård och räddningsinsatser som människor i andra områden.

I utsatta områden måste ambulans och brandkår ofta vänta in polisen innan de kan gå in.

”Det fegaste man kan göra”

– Att ge sig på den som räddar liv och jobbar med att upprätthålla tryggheten är något av det fegaste man kan göra, säger justitieminister Morgan Johansson. Det måste få rejäla konsekvenser och straff.

Kommer stenkastningen att upphöra nu?

– Jag tror att man i alla fall tänker sig för både en och två gånger innan man gör det.

Morgan Johansson hoppas på en avskräckande effekt men också att de som döms ska sitta i fängelse längre och därmed inte begå brott under den tiden.

Hårdare straff för våld mot alla yrkesutövare

Straffet för brottet ”våld mot tjänsteman” skärps också, från sex månader som lägst till ett år. Maxstraffet höjs från fyra till sex år.

Utredningen föreslår också en ny straffskärpningsgrund när hot och våld riktas mot personer som utövar sitt yrke. Hit räknas även exempelvis socialtjänst, tull, parkeringsvakter, journalister och fastighetsskötare.

Morgan Johansson betonar att det också behövs en rad andra åtgärder, inte minst förebyggande arbete.

Rikspolischefen positiv

Rikspolischef Dan Eliasson välkomnar förslagen i utredningen.

− Vi har väntat på den här utredningen och välkomnar förslagen. Det är viktigt att regeringen nu driver lagstiftningsfrågan snabbt framåt. Samhället måste markera tydligt när någon angriper de som är satta att skydda och hjälpa alla andra, säger rikspolischefen i ett pressmeddelande.

”Inte tillräckligt”

Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson (M), anser att utredningen innehåller flera bra förslag.

– Men det är inte alls tillräckligt när det gäller straffskärpningar, säger han. Man missar helt de hot och våld som begås mot poliser som är de vanliga, de som inte är grova. Där sker ingen straffskärpning över huvudtaget.

– Under andra halvåret 2016 fanns det 1 500 fall av hot och våld mot poliser, bara fyra ansågs vara grova.

Den nya lagen kan träda i kraft tidigast den 1 januari 2019.