”Jag har aldrig känt mig orolig, jag vet att vi spurtar bra”
Stor intervju med avgående L-ledaren Jan Björklund
Publicerad 2019-05-25
NORRKÖPING. Jan Björklunds sista valkampanj är en kamp mot klockan.
Liberalerna, Sveriges EU-vänligaste parti, riskerar att åka ur parlamentet i Bryssel.
Men partiledaren är optimistisk.
– Vi har två mandat i dag av Sveriges totalt 20 och vårt mål är att behålla dem, säger han.
För Jan Björklund och Liberalernas toppkandidat Karin Karlsbro är varje timme dyrbar.
Fram till vallokalerna stänger klockan 21 på söndag gäller det att möta så många väljare som möjligt och försöka övertyga om att den som är positiv till mer samarbete mellan Europas länder ska säga ”ja, yes, si eller oui” till L.
”Aldrig orolig”
Opinionsmätningarna visar att Sveriges EU-vänligaste parti är farligt nära att åka ur parlamentet i Bryssel. Men på plats i Norrköping, på sista kampanjresan utanför Stockholm, märks ingenting av detta.
– Jag har aldrig känt mig orolig för Europavalet. Jag vet att vi spurtar bra och att många människor tar ställning de allra sista dagarna, säger Björklund, denna dag på De Geer-gymnasiet i Norrköping.
Att han vågar säga så menar han beror på den långa erfarenhet han har.
– Det är fördelen med att ha varit med länge. Jag vet att i ett EU-val tar människor ställning på ett annat sätt. Väldigt sent och rätt mycket till om man gillar det här med Europasamarbete eller inte.
L-ledaren har kampanjat mycket bland förstagångsväljare. Han menar att det handlar om att få unga att gå och rösta, men erkänner också att gruppen ofta är den mest EU-positiva. Sådana som L särskilt riktar sig emot.
– Kritiken mot EU är stor i många grupper men det finns också väldigt många som tycker EU-samarbetet är mycket viktigt, och det är naturligtvis till dem vi vänder oss, säger han.
Regeringsbildningen påverkar
Att L haft ett så utsatt läge i mätningarna hela våren kopplar Jan Björklund till den tidigare regeringsbildningen där hans parti ingick ett samarbete med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet för att hålla Sverigedemokraterna utanför inflytande.
– Under hela hösten insåg jag att det här är ett val vi måste göra och som kommer att få negativa konsekvenser för oss, säger han.
Enligt L-ledaren var båda alternativen svåra. Att släppa fram en Löfven-regering eller att ställa upp bakom en borgerlig regering som måste ta stöd av SD.
– Vilket val vi än gjorde så förstod jag ju att vi skulle göra ett opinionsfall. Det var besvärligt att inse det och ändå vara tvungen att göra det.
Att L ovanpå det bytte toppnamn till EU-parlamentet fem i tolv försvårade läget ytterligare. Etablerade parlamentarikern Cecilia Wikström petades för avlönade sidouppdrag och in kastades okända Karin Karlsbro.
Var det dumdristigt att peta Wikström så nära inpå valet?
– Är det något jag ångrar så är det att det borde ha skett tidigare. Men nu spelar det ingen roll, vi får inga frågor om den saken överhuvudtaget. Det är sakfrågorna som avgör. Hon valde börsbolagsuppdragen före uppdraget här, men det är klart att den processen varit jobbig, säger Björklund.
Hade inte känt igen Björk eller Lundgren
Att Karlsbro är ett okänt namn tror han inte spelar så stor roll.
– Jag hade inte känt igen Malin Björk (V) eller Peter Lundgren (SD) på gatan för ett par månader sedan heller. Det är inte så att EU-parlamentarikerna generellt går att jämföra med partiledarna. Det är inte alls samma kändisskap. Karin Karlsbro gör en enormt stark valrörelse nu och har en gedigen bakgrund inom både näringslivet och politiken, även om hon inte har stått i främsta ledet förut.
Samtidigt har L små ekonomiska resurser till betalda kampanjer. Därför tar partiets företrädare nu alla chanser att synas för att man ska hålla sig kvar i EU-parlamentet.
Vad får ni för siffror på söndag?
– Vi har två mandat i dag av Sveriges totalt 20 och vårt mål är att behålla dem.
Avrundar karriären
För Jan Björklund blir söndagen också den sista valdagen som partiledare.
Den 28 juni avrundar han sin karriär efter tolv år som L-ledare och 25 år som politiskt aktiv. Vem han vill se som efterträdare vill han inte säga.
Vad som sedan ska ske, det vet han inte. Mer än att familjen ska få mer av hans tid och att han vill ha ett nytt jobb. Kanske i försvaret, kanske blir det något annat. Med start i sommar ska han i alla fall bli reservofficer i Försvarsmakten, med krigsplacering som major i ledningsstaben för Militärregion Mitt.
– Det är både med vemod och lättnad jag tänker på att jag ska lämna uppdraget. Det här är ett fantastiskt roligt jobb men också väldigt krävande.
”Fick aldrig välja”
Cecilia Wikström som petades som toppnamn delar inte beskrivningen om att hon valde styrelseposterna i bolagen. Hon menar att båda uppdragen var kända för partiet.
– Jag fick aldrig välja, de ville få mig att göra det och jag vägrade, då avsatte de mig, säger hon.
I övrigt har Wikström inga kommentarer vare sig om den process som varit eller om Karin Karlsbro som tog över efter henne.
– Jag önskar naturligtvis Liberalerna lycka till i valet och jag vill inte recensera min efterträdare.