Nyanlända kan delvis lösa lärarkrisen

Anette Holmqvist

Lärarbristen i Sverige förvärras i flyktingkrisens spår.

Men de nyanlända kan själva bli en del av lösningen – genom praktik i skolan under tiden de läser svenska, enligt regeringen.

– Det ger en till vuxen i klassrummen som kan hjälpa eleverna och avlasta den lärare som är där, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Att Sverige skriker efter lärare är inget nytt, men nu när 45 000 nyanlända elever ska erbjudas plats i landets skolor accelererar problemet.

Det har länge varit känt att en kris väntar under de kommande åren eftersom unga tenderar att välja bort läraryrket när de ska utbilda sig, men också på grund av stora pensionsavgångar.

”En av största utmaningarna”

Regeringens prognoser pekar på att det kan saknas minst 65 000 lärare till år 2025. Skolverket är ännu dystrare och visar att det kan vara betydligt mer bråttom än så, redan till 2019 kan man behöva rekrytera 70 000 lärare.

Enligt Helene Hellmark Knutsson, som är ansvarig för frågan i regeringen, kommer utmaningen att kräva många nya lösningar.

– Det här är en av de största utmaningarna och har högsta prioritet för mig som högskoleminister men också för regeringen som helhet. Vi måste kunna möta det här, säger hon.

Det handlar enligt Hellmark Knutsson både om åtgärder på kort och på lång sikt för att göra läraryrket mer attraktivt så fler vill bli lärare och för att få dem som redan finns i yrket att vilja stanna kvar. En hel del görs, menar hon. Men mer kommer att krävas.

– Vi bygger ut lärarutbildningen och vi har börjat med kompletterande utbildning för dem som har ämneskunskaperna men saknar pedagogiken, som ett sätt att öka vägarna in i yrket. Sedan vill vi också använda dem som kommer till Sverige nu och som har lärarbakgrund, säger hon.

Några kommuner har redan inlett ett sådant arbete genom att ta in nyanlända lärare på praktik i skolor samtidigt som de lär sig svenska på SFI, Svenska för invandrare. En utredning ska nu titta på regelverket kring detta.

– Det ger en till vuxen i klassrummet som kan hjälpa eleverna och avlasta den lärare som är där. Det ökar också chansen för att du får behålla den lärare som redan är där och ger bättre undervisning, säger ministern.

Lönelyft

Även andra nyanlända med akademisk examen kan bli aktuella, med kompletterande utbildning. Men även andra lärarstudenter och pensionerade lärare som lockas tillbaka till jobbet kan bli en del av lösningen för att få fler vuxna i klassrummen.

Enligt Helene Hellmark Knutsson är det också viktigt att arbeta för att inte tappa de lärare som redan finns i yrket, bland annat genom att höja lärarnas löner.

– Det är tre miljarder i lönelyft för ungefär 60 000 lärare på årsbasis. Sedan håller vi också på och tittar över hur vi kan minska administrationen för lärarna och få bättre fortbildning och utbildningsmöjligheter.

Samtidigt menar Hellmark Knutsson att det också handlar om hur samhället ser på och uttrycker sig om landets lärare.

– Det är viktigt att vi ger förtroende till lärarna att de tar fullt ansvar för lärandet och undervisningen. Då behöver vi, både som politiker och föräldrar, visa den respekten. Inte vara inne och styra i minsta detalj och också tänka på hur vi talar om lärarkåren, säger hon.

Lärarförbundet: ”Alarmerande situation”

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand konstaterar att "lärarbristen inte beror på alla nyanlända barn och elever som kommit".

– Den beror på att läraryrket har värderats för lågt under alldeles för lång tid, nu har vi en alarmerande situation där det måste bli fler lärare. Därför är det viktigt att man ser över många vägar in i läraryrket. Men oavsett hur många vägar man öppnar så måste läraryrket i sig vara konkurrenskraftigt och lockande, säger hon.

– Vi är positiva till att hitta bra former för snabbspår för nyanlända med utländsk lärarexamen. Men här är inte alla delar på plats ännu.