Peter Eriksson skyller MP-krisen på kritiker
Publicerad 2017-12-21
De högljudda kritikerna i Miljöpartiets riksdagsgrupp är den stora orsaken till de grönas usla opinionssiffror.
Det slår Peter Eriksson, bostadsminister och tidigare språkrör, fast.
– De låga siffrorna beror inte på att vi har gjort en dålig politik, säger han.
Inför valet nästa år befinner sig Miljöpartiet i ett mycket tufft läge. Partiets språkrör Gustav Fridolin och Isabella Lövin har lågt förtroende bland svenska folket och i den senaste stora SCB-mätningen låg man under fyraprocentsspärren till rikdagen.
En som beskådat resan nedåt är bostadsminister Peter Eriksson, som anslöt till S/MP-regeringen våren 2016 då han lämnade som EU-parlamentariker.
Eriksson, som var språkrör för MP tillsammans med Maria Wetterstrand 2002–2011, säger att mandatperioden varit tuff för de gröna.
Han slår fast att kriget i Syrien, och den efterföljande flyktingkrisen, förändrade förutsättningarna rejält för MP som 2014 tog plats i regeringen för första gången.
MP riskerar att åka ur riksdagen
Redan tidigt under mandatperioden, då regeringen kraftigt skärpte migrationspolitiken, kom interna krav om att MP skulle lämna regeringen. Men Eriksson säger att han är stolt över att hans parti stod pall.
– Vi medverkade till de förändringar som var nödvändiga. Men jag är också stolt över att vi drivit på i flyktingfrågan. Det har handlat om boende, integration och att de ensamkommande barnen i så stor utsträckning ska kunna få stanna.
Peter Eriksson lyfter även fram den offensiva klimat- och miljöpolitik som han anser att regeringen drivit.
Men under mandatperioden har bilden av MP i stället blivit en om ett rörigt parti som gång på gång fått på nöten i förhandlingar med Socialdemokraterna och fått ge vika i hjärtefrågor.
Men det gamla språkröret delar inte alls den bilden.
– De låga siffrorna beror inte på att vi har gjort en dålig politik. Däremot har det varit rörigt i riksdagsgruppen, säger han.
Under stora delar av mandatperioden har fyra MP-ledamöter i riksdagen under ledning av Carl Schlyter ofta kritiserat sin partiledning. Enligt Peter Eriksson har deras agerande skadat partiet svårt.
”Funnits personer i riksdagsgruppen”
Han säger också att strategin att försöka få igenom så mycket grön politik som möjligt, även i regeringsställning, förankrades redan på 2000-talet och har ett starkt internt stöd.
– Men det har funnits några personer i riksdagsgruppen som har drivit en annan linje hela tiden. Det är därför folk har fått den bilden av att partiet är rörigt, men jag tycker inte att det är så. Vi har väldigt duktiga politiker lokalt och jag tycker regeringsarbetet i allt väsentligt har varit bra.
Men Eriksson menar också att partiledningen har anledning att vara självkritiska.
– Bilden utåt har varit att vi har varit osäkra och rörig. Vi har inte klarat av att visa en annan bild. Det är väl vår uppgift under valåret, att visa den andra bilden. Att vi faktiskt har gjort skillnad.
Samarbetet mellan MP och S har gnisslat rejält flera gånger under mandatperioden. Men Eriksson vill inte skylla på S när det kommer till de grönas dåliga siffror.
– Jag tror inte man kan skylla på någon annan. Jag tycker i allt väsentligt att det varit som jag förväntade mig. Det är en tuff sak och mycket hårda förhandlingar i en regering innan man blir färdig men jag tycker Stefan Löfven har stått upp ganska bra för gemensamma beslut. Han har varit en rejäl statsminister.
Schlyter: ”Ett ledarskapsproblem”
Trots opinionskrisen tror han att MP kan resa sig inför valet nästa år.
– När man kommer till en valrörelse blir det ett annat perspektiv. Då utgår man från vad som hänt de senaste åren och vad som händer framåt, om som är trovärdigast i frågor kring miljö, klimat och bostäder.
Carl Schlyter säger så här om kritiken Eriksson riktar mot honom och hans kollegor:
– Att kunna diskutera olika åsikter, även offentligt, är väsentligt för att demokratin ska utvecklas. Om det leder till splittring är det ett ledarskapsproblem, inte ett åsiktsproblem. Men mitt fokus nu är att få valrörelsen att handla om de livsstilsförändringar som klimatkris och automatisering leder till, både positiva och negativa.
Inför valet nästa år har alla de fyra kritikerna i riksdagsgruppen meddelat att de inte kandiderar.