Polischefen om skuggsamhället: Folk sover i skift på madrasser
Publicerad 2018-02-17
Över 12 000 personer som ska utvisas har redan försvunnit – och risken finns att de kommer bli mångdubbelt fler.
De som går under jorden utnyttjas ofta som underbetald arbetskraft. Polisen har hittat adresser där 500 personer varit skrivna.
– Det finns lägenheter med bara madrasser och folk som sover i skift, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.
Gränspolisen står inför en enorm utmaning.
Förutom de yttre gränskontrollerna ska personer som fått utvisningsbeslut verkställas.
17 000 ärenden finns för närvarande på gränspolisens ”att-göra lista”.
Av dessa har 12 600 blivit efterlysta eftersom de försvunnit. Den siffran kan komma att mångdubblas.
– Vi ser i Migrationsverkets prognos att vi under de fyra kommande åren kommer få ungefär 42 000 ärenden till, säger Patrik Engström.
Men även om personerna påträffas av polisen händer det att de får släppas – eftersom Migrationsverkets förvarsplatser redan är överfyllda.
I region Nord finns exempelvis inte en enda plats. Patrik Engström menar att det skulle behövas uppåt 800 nya platser. Migrationsverket har också fått krav på sig att bygga ut fler platser.
Fler arbetsplatskontroller väntar
Vid månadsskiftet träder en ändring i utlänningslagen i kraft som gör det möjligt för polisen att göra arbetsplatskontroller utan att det behövs någon konkret misstanke om brott.
Det ska räcka att det gjorts en ”branschriskanalys”. Om till exempel biltvättar, som erbjuder biltvätt till ett orimligt lågt pris bedöms vara en riskbransch, då får polisen kontrollera att de som arbetar där har rätt att arbeta i landet.
– Syftet är inte i första hand att komma åt människor som visats här olovligen utan att komma åt arbetsgivare som anställer och utnyttjar människor som saknar rätt att vistas i landet. Vilket är ett brott.
– Men effekten kommer förmodligen bli att vi gör fler utlänningskontroller också, säger Patrik Engström.
Många är försvunna när polisen ska verkställa
Just nu gör polisen pilottester av ett mobilt it-stöd. Poliserna kommer exempelvis kunna göra dataslagningar och slutredovisa direkt i mobiltelefonen.
Men för att kunna genomföra det uppdrag som polisen har, anser Patrik Engström att det behövs regeländringar och bättre samarbete mellan myndigheterna.
I dag när polisen får uppdraget att verkställa en utvisning har personen ofta försvunnit.
– Vi behöver komma närmare Migrationsverket och komma in tidigare i deras återvändandeprocess för att färre människor ska avvika.
Vill visitera och undersöka mobiltelefoner
Väldigt många av personerna är inte identifierade. Och om det inte finns någon identitet kan mottagarlandet vägra att ta emot personen.
Polisen vill därför undersöka innehållet i personernas mobiltelefon för att fastställa en identitet.
– Vi vill också få möjlighet att genomföra visitationer i samband med inre utlänningskontroll, det får vi inte idag, säger Patrik Engström. Detta för att kunna eftersöka id-handlingar som personen gömt på sig eller i sitt bagage.
Polisen har framfört detta till justitiedepartementet men har inte fått någon direkt respons.
Riskerar brott i skuggsamhället
De som går under jorden hamnar i ett skuggsamhälle. Hur många de så kallade papperslösa är, finns det bara grova beräkningar på. Enligt Röda Korset kan det röra sig om 10 000–35 000 personer.
– De är oerhört utsatta för brottslighet, säger Patrik Engström. Både utifrån och inom den egna gruppen. Och det är ju oerhört allvarligt för dem som individer.
Kring de här människorna växer det också upp en industri, en svart ekonomi.
Inte minst när det gäller det basala – tak över huvudet.
”Sover i skift på madrasser”
Patrik Engström berättar hur gränspolisens RÖK-grupper, rörlig övervakning och kontroll, ofta hittar överfyllda lägenheter.
– Vi ser ju det hela tiden, säger han. Det finns exempel där det bara är madrasser på golvet och folk sover i skift.
Var är detta i landet?
– I alla storstadsområden. Och i alla större tätbebyggda områden förekommer det här.
Jerk Wiberg, gruppchef vid Gränspolisenheten i Region Stockholm, nämner ett exempel vid Årsta partihallar. Där fick ett övergivet kontorskomplex tömmas på obehöriga som bodde där.
– Den typen av boende finns i varje industriområde, säger Jerk Wiberg.
Industri i bedrägerier
Det uppstår även en industri i bedrägerier, enligt Patrik Engström.
– Vi har exempel på adresser där det finns över 500 samordningsnummer, tillfälliga personnummer, skrivna på en och samma adress.
500?
– Ja, och de här samordningsnumren används för att skaffa F-skattsedel för att man ska kunna lura en arbetsgivare: Jag har ju F-skattsedel så jag får jobba. Men en F-skattsedel och ett arbetstillstånd är inte samma sak.
– Om du har den här lägenheten med 500 samordningsnummer skrivna och tar en liten avgift tjänar du rätt bra med pengar.
Konkurrerar ut seriösa företag
Skuggsamhället är skadligt inte bara för individerna som lever i det, utan för hela samhället i stort, framhåller Patrik Engström
– Det är en jättestor grå arbetskraft där mer eller mindre skrupellösa arbetsgivare använder dem, som obetald eller lågbetald arbetskraft. Och det snedvrider konkurrensen.
Patrik Engström återgår till exemplet med biltvätten för att illustrera problemet.
– Biltvätten med olaglig arbetskraft konkurrerar naturligtvis lätt ut den som använt laglig arbetskraft. Som individ tycker jag att det är jättebra att jag får tvätta min bil för 99 kronor. Men så småningom blir det jättejobbigt när grannen blir arbetslös, för den biltvätten han jobbade på fick lägga ner.
Fler branscher ska granskas
Från halvårsskiftet kommer – om riksdagen säger ja – ytterligare nya bestämmelser, som ger möjlighet till ytterligare kontroller. Då blir det krav för tre nya branscher att ha personalliggare – listor över vilka personer som faktiskt jobbar där.
Sedan tidigare är det krav hos frisörer, restaurang, tvätterier och i byggbranschen. Det föreslås gälla även för bilverkstäder, livsmedelsgrossister samt kropps- och skönhetsvård.
Skatteverket beräknar den totala svarta arbetsinkomsten i dessa tre branscher till nära 3,7 miljarder kronor.