Spelmissbruket kryper ner i åldrarna
Publicerad 2016-02-05
Regeringen intensifierar arbetet för att förebygga spelmissbruk.
Anledningen: Problemet kryper allt lägre ner i åldrarna.
– Fyra procent av 16-17-åringarna är problemspelare, säger folkhälsominister Gabriel Wikström (S).
Spelberoende – eller ”hasardsspelssyndrom" som den nya medicinska termen lyder – är ett växande problem i Sverige.
Två procent av den vuxna befolkningen (170 000 människor) har spelproblem enligt Statens folkhälsoinstitut. Därmed klassas det också som ett folkhälsoproblem.
Nationellt kunskapsstöd
Nu vill regeringen öka det förebyggande arbetet och riktar 13,7 miljoner kronor till Folkhälsomyndigheten. Enligt Gabriel Wikström (S) ska ett nationellt kunskapsstöd tas fram och spridas för att öka förståelsen vad spelmissbruk innebär samt hur det kan förebyggas.
Problemet är inte nytt, varför gör ni det här just nu?
– Det är ett växande problem som inte varit tillräckligt prioriterat tidigare, säger Gabriel Wikström.
Framför allt handlar det om att uppmärksamma hur barn och unga kan hindras från att spela om pengar.
– Fyra procent av 16-17-åringarna är problemspelare. Det kan få konsekvenser på en lång rad områden i framtiden, säger Gabriel Wikström.
Satsar miljarder på reklam
Spelandet ökar framför allt på nätet via mobiltelefoner och surfplattor.
– Jag är säker på att det hänger ihop med ny teknik och nya attityder men också en mer aggressiv marknadsföring från spelbolag som inte har på den svenska marknaden att göra. Och unga är så klart mer sårbara, säger Gabriel Wikström.
Under 2014 satsade de utländska aktörer som saknar tillstånd 2,6 miljarder kronor på reklam i svenska medier.
Även barn och unga som inte spelar drabbas indirekt genom de problem som uppstår när föräldrarna hamnar i ett spelmissbruk.
– Det handlar om drygt 76 000 barn. Det gör det ännu viktigare att lyfta upp de här frågorna, säger Gabriel Wikström.