Oron för brottslighet ökar i Sverige
Publicerad 2018-01-16
Oron för brottslighet fortsätter öka i Sverige. Och kvinnor oroar sig betydligt mer än män.
23 procent av kvinnorna uppger att de är oroliga för att utsättas för misshandel eller överfall visar en ny undersökning.
- Det är ju siffror som inte är värdiga ett jämställt och demokratiskt samhälle, säger Åsa Strid vid Brottsförebyggande rådet.
Fler oroar sig för brottsligheten i samhället och kvinnor oroar sig betydligt mer än män.
Störst är kvinnors oro för bostadsinbrott och för överfall eller misshandel. Det visar en sammanställning av resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
– Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de oroar sig över brottsligheten i samhället, men oron ökar för både kvinnor och män, säger Åsa Strid, biträdande enhetschef på Brå.
Var fjärde kvinna orolig för misshandel
Oron för att bli utsatt för överfall eller misshandel ökade kraftigt mellan 2015 och 2016 från 11 till 15 procent och ligger kvar på ungefär samma nivå i år.
Bland kvinnor är den siffran 23 procent, vilket är en liten ökning från förra undersökningen. Senast den siffran var lika hög bland kvinnor var 2006.
Avstår från att gå ut
19 procent av befolkningen de känner sig mycket eller ganska otrygga när de går ut ensamma sena kvällar, vilket är på samma nivå som föregående år.
Vad tycker du är det mest uppseendeväckande resultatet?
– Det är anmärkningsvärt att vi fortfarande har sådana väldigt stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller otrygghet, säger Åsa Strid.
– Alltså, det är 30 procent av kvinnorna som upplever sig otrygga när de går ut jämfört med 9 procent av männen. Och 12 procent som uppger att de inte går ut på kvällen jämfört med 2 procent av männen.
– Det är ju siffror som inte är värdiga ett jämställt och demokratiskt samhälle.
Vilken är orsaken till att otryggheten ökar?
– Det är ju klart att man kan se de här resultaten mot en bakgrund av att vi sett en ökad utsatthet för vissa brottstyper, exempelvis sexualbrott, säger Åsa Strid. Vi kan också se det mot en bakgrund av att vi haft brott och otrygghet väldigt högt upp på listan i samhällsdebatten ganska lång tid.
– Sedan har man ju också haft en diskussion om polisens förmåga att hantera inkomna ärenden. Polisens organisation har ju varit föremål för mycket diskussion.
Vad bör göras?
– Det ligger ju i rättsväsendets huvuduppgift att minska brottslighet och minska otrygghet. Men jag är inte expert på hur exakt man gör det. Det ligger inte inom statistikverksamheten.
Förtroendet för rättsväsendet sjunker
Trygghetsundersökningen visar också att förtroendet för rättsväsendet sjunker.
55 procent av svenskarna säger sig ha stort förtroende för rättsväsendet som helhet, vilket är en minskning med 6 procentenheter från 2016. Förtroendet ökade fram till 2015, men har därefter minskat markant.
Samma tendens syns för polisen, som rasar i förtroende från 61 procent 2016 till 54 procent i den nya undersökningen.
Nationella trygghetsundersökningen bygger på intervjuer med cirka 12 000 personer i åldrarna 16–79 år och har genomförts varje år sedan 2006.
