"FRA kränker religionsfriheten"

Spanade på Livets Ords pastor Ulf Ekman

”En svensk myndighet har gått över gränsen . . . och kränkt religionsfriheten”.

Det skriver Stefan Swärd, ordförande i Evangeliska Frikyrkan sedan det blivit känt att FRA under en del av 1990-talet spanat på Livets Ords pastor Ulf Ekman.

”Vad jag förstår är anledningen det missionsarbete som Livets Ord bedrev i dåvarande Sovjetunionen och nu i Ryssland. Men FRA:s verksamhet ska ju enbart syssla med frågor som gäller hot mot rikets säkerhet”, skriver Swärd på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt.

Frågan är av stort principiellt intresse eftersom många missionsorganisationer bedriver verksamhet i politiskt känsliga länder och eftersom det ställs höga krav på pastorers tystnadsplikt, skriver Swärd, som vill veta om även andra religiösa ledare avlyssnats utan brottsmisstanke.

Listan där Ekmans namn förekommer är ursprungligen en bilaga till en FRA-anställds anmälan till Datainspektionen, som nu satt igång en utredning och begärt ett möte med FRA i september.

Pastorn: Märklig avlyssning

Livets Ords pastor Ulf Ekman anser att avlyssningen av honom är märklig.

”Vi har inte haft något att dölja, så på det sättet har jag inga problem med att någon tar del av våra samtal, men rent principiellt verkar det väldigt märkligt att svenska staten ska behöva avlyssna företrädare för kyrkor, organisationer och företag för att de har kontakter med Ryssland”, skriver han i ett pressmeddelande.

Han anser att Stefan Swärd ställer högst relevanta frågor till FRA-chefen Ingemar Åkesson i sin artikel . ”Jag utgår ifrån att Åkesson på något sätt besvarar frågorna och bemöter kritiken”, skriver Ulf Ekman.

Ingemar Åkesson är på resa och var på tisdagen inte anträffbar, men hans sekreterare hänvisar till ett uttalande som Åkesson gjorde i samband med anmälan till Datainspektionen den 12 maj:

”FRA har i dag fått ta del av den anonyma anmälan som den 12 maj gjordes till Datainspektionen om FRA:s personuppgiftsbehandling på 1990-talet. Den aktuella signalspaningen bedrevs på uppdrag av en svensk myndighet och hade viss anknytning till Sovjetunionens upplösning. Den bedömdes ligga inom ramen för de regler som gällde då: 1994 - 1997.”

”Så här går det inte till nu. I dag gäller betydligt striktare regler som kräver mycket större precision från uppdragsgivarna”, skriver Ingvar Åkesson.