Valen som hotar EU-samarbetet

Pär Karlsson

helskärm

SÄLEN. Efter brexit bjuder Europa på minst tre ödesval för unionen i år.

I Frankrike, Tyskland och Nederländerna rycker de nationalistiska, protektionistiska och EU-kritiska partierna nu fram.

– Om de får ett mycket starkt stöd kommer det ha väldigt stor betydelse, säger EU-minister Ann Linde (S).

På midsommardagen förra året stod det klart - britterna hade röstat för att Storbritannien skulle lämna EU, ”brexit”. Det spred skräckvågor genom EU-institutionerna i Bryssel och Europas finansmarknader.

Än så länge har britterna inte officiellt ansökt om att lämna, men premiärminister Teresa May har sagt att man kommer utlösa artikel 50 i Lissabonfördraget - vilket betyder att man börjar processen - senast i mars i år.

På Folk och försvars rikskonferens i Sälen stod EU:s framtid, där tunga säkerhetsfrågor ingår, högt upp på agendan. I år väntar flera viktiga nationella val som kan ha stor påverkan på EU:s framtid och skulle kunna hota unionen i grunden.

Det ska hållas parlaments- eller presidentval i minst tre länder som är centrala i det europeiska samarbetet. Det handlar om Nederländerna, Frankrike och Tyskland.

Flera ödesval väntar

I alla fyra länder har partier med EU-motståndet högt upp på priolistan vuxit sig allt starkare.

En av dem som talade om unionens framtid i Sälen var Sveriges EU-minister Ann Linde (S). Hon menar att de nationella valen kommer att påverka unionen, hur det än går.

– Det kommer att ta mycket energi från ledande politiker i EU de kommer att vara inriktade på sina nationella val och därmed ha mindre energi för själva EU-arbetet, säger hon.

I Frankrike, där presidentvalet äger rum i april (första omgången) och maj (andra omgången) har driver Nationella Frontens på för att Frankrike ska lämna EU - ”frexit”.

– Bara det att man på allvar säger att det skulle kunna bli hon påverkar ju diskussionen inom EU, säger Ann Linde.

Samtidig växer Alternativ für Deutschland i mätningarna i Tyskland inför parlamentsvalet i höst och i Nederländerna ser EU- och invandringskritiska PVV, som leds av Geert Wilders, ut att ha goda chanser att bli största parti i valet i mitten av mars.

”Har redan påverkat”

Enligt Ann Linde blir det ett nervöst år för de som vill se ett starkt EU som jobbar tillsammans.

– Om du får mycket starkt stöd för nationalistiska och protektionitiska partier som kanske till och med kommer att sitta i regeringar, och i värsta fall bli president, så har det väldigt stor betydelse för EU. Men bara det att valen har utvecklats som de gjort tror jag har får betydelse för vårt samarbete nu under våren.

Frankrike, Nederländerna och Tyskland tillhör alla EU:s kärna. De tre länderna var med och grundade föregångaren till dagens samarbete, Europeiska kol- och stålgemenskapen, efter andra världskriget.

Det gör valen extra känsliga, menar Linde.

– Samtidigt tror jag att det skulle vara förödande för EU om vi grottar ned oss för mycket i de här stora kriserna, att alla tjäntemän kan till exempel inte arbeta med brexit. En del ska göra det, för andra måste det vara business as usual. Man måste titta på det från ett annat sätt, annars kommer inte EU att leverera någonting och då kommer vi få ännu större problem.

Dessutom pekar mycket på att det blir parlamentsval i Italien i höst. Där har Femstjärnerörelsen, också EU-kritiska, vuxit sig starkare.