Vilka magiska månader ?

Vecka 10: 4 4,5 cm

”Nio magiska månader” - jag ska strypa dem!

Väl hemma i Sverige börjar allt fler vi känner får veta. Jag tror fortfarande inte att det blir något barn, men även om jag får missfall så är det väl lika bra att de närmast sörjande vet vad vi sysslar med.

Kompisen köper en Vi Föräldrar Gravid till mig. Jag hatar den! Ska tillfoga ”elda upp tidningen” till min ”att göra när jag slutar att kräkas-lista”. I tidningen Gravid är alla glada och förväntansfulla och friska. Det är ”12 gulliga bårder till barnrummet” ( vilket jävla barnrum? Vi bor i en etta!), ”Gör en gullig mobil” och ”Köp gulligt täcke till din baby”. Man kan inte anklaga redaktionen för att vara rädda för att slita ut ord. Jag börjar misstänka att jag och Olle inte kommer att passa in i föräldrakollektivet. Vi är inte särskilt gulliga av oss.

Värst är ändå ett 6 sidors reportage om ”9 magiska månader”. Man följer 3 nöjda kvinnor i deras harmoniska graviditet (”Nu har lyckan tagit överhanden”) och får veta vad som händer i kroppen vecka för vecka. Det kunde vara nyttig läsning, men rubriken får mig att se rött. Jag känner mig allt utom magisk. Jag orkar inte med mer floskler om livets mirakel och att gravida strålar. Jag strålar inte. Jag har ont i magen, är yr och gråblek, kräks och vill bara sova.

Det mest magiska just nu är att jag kan få i mig någon näring överhuvudtaget, trots att jag mår så illa.

Jag blir så provocerad att jag bestämmer mig för att skriva en egen graviditetsdagbok. Olle blir entusiastisk:

- Tänk vad roligt för barnet att läsa sen när det blir äldre, säger han.

Det tror jag inte.

Terri Eriksson (lena.widman@aftonbladet.se)