De lät andra bära deras barn

Helena Utter

Surrogatmödrar allt vanligare i USA – men är inte tillåtet i Sverige

När Sarah Jessica Parkers bebisar kommer till världen i sommar gör de det på samma sätt som allt fler Hollywood-barn: de föds av en surrogatmamma.

I Sverige är det inte tillåtet.

– Verkligheten har sprungit förbi lagstiftningen. De här barnen finns ju redan i Sverige, säger folkpartisten Birgitta Ohlsson.

Skådespelerskan Sarah Jessica Parker, 44, väntar tvillingar – utan kula på magen. Hon och maken Matthew Broderick, 47, har valt att skaffa barn genom en surrogatmamma – ett fenomen som växer i USA. Där är det tillåtet i vissa delstater, precis som i flera europeiska länder. Dock inte i Sverige.

– De här barnen finns redan i Sverige. Jag har vänner som skaffat barn på det här sättet i USA. Det blir en svår situation när de kommer till Sverige, säger Birgitta Ohlsson, folkpartistisk riksdagsledamot.

Vill ha utredning

Hon har tillsammans med partikollegan Barbro Westerholm och miljöpartisterna Thomas Nihlén och Gunvor Ericson skrivit en motion där de vill att frågan utreds.

I ett första steg hoppas hon att surrogatmödraskap inom familjen tillåts. Hon ger ett exempel: en kvinna har fullt friska ägg, men en livmoder som inte klarar av att bära ett barn. Hennes syster tar emot ett befruktat embryo och bär och föder barnet.

– Det där kan ju ingen tycka är moraliskt fel! säger Birgitta Ohlsson.

Dilemman kan uppstå

Den andra varianten är att surrogatmammans egna ägg befruktas med blivande pappans sperma, antingen genom insemination eller IVF, konstgjord befruktning utanför kroppen.

Ett dilemma kring surrogatmödraskap är risken att det uppstår handel med ofödda barn. Enligt en artikel i amerikanska People betalar Hollywood-paren mellan 200 000 och 500 000 kronor för att en annan kvinna ska göra grovjobbet åt dem. Och motståndare till surrogatmödraskap pekar på risken att det uppstår en handel som kan jämföras med organhandel.

Som vid adoption

Birgitta Ohlsson medger att det finns många etiska dilemman.

– För att tillåta surrogatmödraskap måste man självklart granska de sökande på samma sätt som vid adoption. Det är den här handeln vi absolut inte ska ha, säger Birgitta Ohlsson.

I länder som tillåter surrogatmödrar ställs ofta kravet att surrogatmodern har fött barn tidigare och ”är färdig” med sitt barnafödande. Hon måste ofta genomgå en psykisk undersökning. Frågan om hur mycket man får betala för att få ett barn fött varierar.

”Vi ligger efter”

I Sverige är idag både sperma- och äggdonation tillåtet. Och omkring 10 procent av alla barn i Sverige föds idag tack vare konstgjord befruktning, IVF. Birgitta Ohlsson tycker att frågan om surrogatmödraskap hänger ihop med detta.

– Vi var tidiga med att tillåta IVF och med andra saker. Sverige är ett modernt land. Men i just den här frågan ligger vi efter. Men jag är säker på att det kommer legaliseras, inom tio år, säger Birgitta Ohlsson.

Detta är surrogatmoderskap

Surrogatmoderskap innebär att ett befruktat ägg från en kvinna förs in i surrogatmammans livmoder. Kvinnan som föder barnet är alltså inte genetiskt besläktad med barnet. Metoden används när en kvinna inte kan bära sitt barn, t ex av medicinska skäl, eller av homopar.

En annan variant går ut på att surrogatmoderns ägg används och genom insemination befruktas av sperma.

Båda metoderna är otillåtna i Sverige. Men däremot förekommer det att svenska par låter barn födas via surrogatmödrar i andra länder. Det är tillåtet i t ex Storbritannien, Ungern, Nederländerna, Sydafrika, Korea och vissa delstater i USA.

Äggdonation är sedan några år tillåtet i Sverige. Kvinnan som tar emot ägg måste vara gift eller sambo. Donatorn och mottagarna är helt anonyma för varandra.

Spermadonation är också tillåtet för par (gifta eller sambo). Donator och mottagare är anonyma för varandra.