”Män diskrimineras på våra universitet”
Uppdaterad 2014-05-16 | Publicerad 2014-05-15
Lärosäte stäms för öronmärkta pengar till kvinnliga forskare
Öronmärkta pengar och särskilda utbildningar ska föra fler kvinnor till akademiska toppositioner.
Men nu kan det bli slut på satsningarna som gynnar ett kön.
Frågan ska prövas i domstol.
De är i minoritet bland docenter och professorer. Och måste bli fler. Till år 2015 ska minst 40 procent av alla nyanställda professorer vara kvinnor, enligt önskemål från regeringen.
Därför har flera lärosäten instiftat meriteringsprogram och anslag som bara kvinnliga forskare kan söka.
Men nu säger Diskrimineringsombudsmannen, DO, stopp. Initiativen är nämligen diskriminerande - mot män. Inom kort ställs Mittuniversitet i Sundsvall inför rätta för att utlyst en pott pengar bara för det underordnade könet.
- Det handlar om 1,5 miljoner kronor om året av totalt 80 miljoner, alltså ganska lite pengar. Medlen har använts för att puffa in lite fler kvinnor att bli professorer, för att få dem att ta det sista steget och ge dem mer tid att kunna forska, säger Arne Wahlström, chefsjurist vid Mittuniversitet.
DO å sin sida hävdar att detta är att likställa med kvotering, vilket är olagligt.
- Problemet är att könet blir automatiskt utslagsgivande för att kunna söka pengarna. Syftet må vara vällovligt, men man måste titta på kompetensen först. Sedan kan man ta hänsyn till underordnat kön, säger Marie Nordström, jurist vid DO.
Reglerna är otydliga
Mittuniversitet är inte ensam om den här typen av satsningar. Örebro universitet har tidigare haft ett liknande system.
- Om man inte får rikta anslag specifikt till kvinnor, hur ställer man sig då till ålderskrav? Det är ju inte alls ovanligt vid forskningsanslag. Är det åldersdiskriminering? säger rektor Jens Schollin.
Högskolan i Halmstad har infört ett särskilt program som ska hjälpa kvinnor att snabbare uppnå kvalifikationerna för docent- och professorstitel.
- Vi ser det som ett sätt att främja lika villkor. Det är bara kvinnor som kan söka utbildningen, men de får inte med automatik en tjänst eller en titel när den är klar. Det vore regelvidrigt, säger Mikael Alexandersson, rektor vid Hög- skolan i Halmstad.
’Vi får bara vad män alltid fått’
Vaike Fors, 44, och Linnea Gustafsson, 46 (bilden ovan) går ett speciellt meriteringsprogram för kvinnor vid högskolan i Halmstad.
De får bland annat mer tid till att skriva det som krävs för att bli docent.
- Egentligen får vi nog bara det stöd som män har fått inofficiellt, säger Vaike Fors och fortsätter:
- Jag har frågat flera manliga kollegor hur de har uppnått sina meriter och alla svarar likadant - med stöd från omgivningen.
Hur männen hittar sina nätverk är svårt att ta på, men att strukturerna finns blir tydligt för den står utanför, menar de.
- Kritiken mot den här typen av program bygger ofta på idén om att män klarar sig själva - trots att det är precis tvärtom, säger Vaike.
Hade ni uppnått kvalifikationerna för docenttiteln utan det här meriteringsprogrammet, tror ni?
- Absolut. Men det hade tagit längre tid, säger Linnea.
Manlig lektor anmälde kvotering
En manlig lektor har anmält Mittuniversitetet i Sundsvall till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Förra året fick den anställde kännedom om att universitetet hade utlyst en möjlighet att söka forskningsmedel, men att informationen enbart hade gått till kvinnor. DO har nu prövat fallet och konstaterat att det strider med lagen. Positiv särbehandling är tillåtet, men inte kvotering. Ärendet ska drivas i Arbetsdomstolen. Källa: DO