Läxan svår för var fjärde – förälder

Helena Utter

Lärarförbundet: Fritids borde erbjuda läxhjälp

Nytt läsår – nya krav.

Och det är inte bara skolelever som kämpar med ekvationerna.

Var fjärde högstadieförälder tycker att det är svårt att hjälpa sina barn med läxan.

helskärm

Förhöra engelska glosor – eller hjälpa till med procenträkning. De flesta föräldrarna hjälper på något sätt till med läxläsning.

Enligt en undersökning på aftonbladet.se så får lågstadiebarnen mest hjälp hemifrån. Men tuffast är det för högstadieföräldrarna. Var fjärde tycker att barnets läxor är svåra.

Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, säger att det som skiljer barn allra mest i skolan är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ändå tror hon inte att kunskapsbrist är det stora hindret.

– Den största svårigheten är tiden. Vi vet alla hur svårt det är för familjer att få pusslet att gå ihop, säger hon.

”Fritids borde hjälpa”

Men Eva-Lis Sirén ser också en lösning som egentligen redan finns.

– Fritids har faktiskt ett uppdrag att vara ett komplement till verksamheten i skolan. Det kan tolkas som de ska hjälpa till med läxor. Problemet är att det skurits så enormt i deras resurser, säger hon.

Lärarförbundet vill därför att det ska finnas fritidsverksamhet även för alla mellanstadiebarn. Idag behöver inte skolorna erbjuda ”fritids” för annat än lågstadiet.

Det är dock främst på lite högre nivå som föräldrarna tycker det är svårt att vara till hjälp vid läxläsningen. När det gäller dem, behövs enligt Eva-Lis Sirén helt andra insatser.

– Barn ska ta större ansvar i takt med ökad ålder. Elever som har svårt att klara målen på högstadiet har ofta en helt annan problematik i botten. Där måste man ta itu med varje fall för sig, säger hon.

Hjälp på bibblan

Brist på tid eller kunskap – det finns hjälp att få utanför hemmet. I Stockholm ordnar Röda korset läxläsning på många bibliotek. I vissa av stadens områden verkar Stiftelsen Läxhjälpen. Deras mål är att hjälpa studiemotiverade elever i skolor där mellan 30 och 50 procent inte når gymnasiebehörighet. Det betyder i klartext förorter som Rinkeby, Tensta och Rågsved.

– Det är ”vanliga” barn som skulle kunna klara skolan med rätt stöd och hjälp hemifrån. Men de har svårt att plugga, de kanske bor trångt, eller har föräldrar som inte kan hjälpa dem, säger Harald Ullman.

Stiftelsen sponsras av företag och kommunala bostadsbolag. Anställda läxhjälpare, oftast högskolestudenter, träffar ”sina” elever två gånger i veckan. Enligt Harald Ullman har alla deras elever lyckats höja sina betyg.

– I början trodde jag att vi skulle få leta elever men nu har vi faktiskt kö.

Tjänst till salu

Förutom ideella och sponsrade initiativ har det också börjat växa fram företag som säljer läxhjälpstjänster. Lärarförbundets Eva-Lis Sirén är bekymrad över utvecklingen.

– Det är ett tecken på att vi inte har tid för våra barn, säger hon.

Harald Ullman tycker att det är positivt med alla privata initiativ.

– Men jag vet inte om jag gillar att det blir business av det här, säger han.