Nu ska grabbigheten bort från barnspelen

En genusanalys gör spelapparna mer attraktiva för alla

helskärm

Spel uppfattas ofta som flickiga eller pojkiga.

Kan en genusanalys ­råda bot på det?

Det hoppas ett svenskt spelföretag som låtit sina appar gås igenom av genusexperter för att locka båda könen.

Både tjejer och killar ska finnas representerade bland figurerna i spelen. De ska ha olika personligheter och inte vara utformade ­efter typiska könsrollsmönster. Det är målet med den genusanalys svenska speltillverkaren Toca boca låtit göra. Deras spelappar säljs över hela världen. Totalt har 74 miljoner nedladdningar gjorts, varav 2,5 miljoner i Sverige.

- Vi vill inte dela upp leksaker i två hörn. Vi tycker att det här är en viktig fråga, säger Emil Ovemar, producent och grundare tillsammans med Björn Jeffery.

Ett exempel är en app där användaren kan bygga robotar. Den har tidigare mest tilltalat pojkar.

Robot av godis roligare

- Det var inte utformat på ett sätt som tilltalade alla. En del kunde känna sig exkluderade. Tjejer tyckte att robotarna var kul, ­säger Emil Ovemar.

Robotarnas huvuden visade sig oftare se ut som killars än som tjejers. Att robotarna byggdes av skrotdelar gav lite känslan av att vara ”i pappas garage”.

- Det var mer bitar från en traditionellt manlig värld, säger Emil Ovemar.

Men robotar kan ­lika gärna byggas av annat som finns i ett hem, som godis och husgeråd. Så nu har appen gjorts om så att den ska vara attraktiv även för tjejer.

Det är inte ovanligt att barnspel på nätet är tydligt könskodade och märkta som ”pojkspel” eller ”flickspel”. Det gäller dock inte ”Angry birds”-spelen, som har antagits locka spelare av båda könen.

Sverige i framkant

Nyligen introducerade de en ny karaktär, Stella, i spelet med samma namn. Hon är rosa och ögonfransar. Att det är en steg mot att börja könskoda de populära arga fåglarna förnekar dock företaget.

- Vi vill utmana stereotyperna, ­både att flickor ­bara vill spela enkla spel och att pojkar ­inte gillar någonting som är rosa, säger Blanca Juti, marknadschef på Rovio, till The Guardian.

Kerstin Alex, spelexpert, bekräftar att det finns många stereotypa skildringar inom datorspelsvärlden. Men det finns hopp.

- Det har blivit bättre ­sedan jag växte upp, men det finns fortfarande mycket som kan göras. Det känns ändå som att Sverige är på frammarsch och ganska progressivt bland ­utvecklare, ­säger hon.