Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elise, Lisa

”Man måste inte älska varann i en bonusfamilj”

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-02-25

Familjegurun Jesper Juul tipsar om vägen till balans i den nya familjebildningen

En enda stor, lycklig, familj? Kanske – men förvänta dig inte att den ska fungera som en kärnfamilj.

Nej, du måste inte älska dina bonusbarn. Det räcker med att ni blir vänner. Och funkar inte det kan ni åtminstone lära er att respektera varandra.

Familjeterapeuten Jesper Juul har skrivit en handgriplig bok om hur du lyckas med bonusfamiljen.

Jesper Juul.

Det var sent i livet som Jesper Juul fann sig själv i bonusfamiljen. Han hade skilt sig från sin fru efter tjugo års äktenskap och nu skulle han och hans 17-årige son skapa en ny familj med kvinnan han träffat. Att hans nya hustru inte hade några barn underlättade självklart familjebildningen.

– Det gick smidigt. Min son var så pass gammal att han inte såg henne som en förälder, men naturligtvis var det problematiskt vissa stunder.

Nu är sonen 36 år och god vän med sin pappas fru.

Erfarenheterna från sin egen bonusfamilj tog Jesper Juul med sig när han skrev sin nya bok. I den återkommer han ofta till ordet vänskap. Genom åren har han skrivit många böcker om föräldrars förhållande till sina barn. Hans teorier bygger på att relationen till barnen ska präglas av samma respekt och ansvar som man känner gent­emot sin partner. Teorierna utgår från att uppfostringens tid är förbi.

– Hundar kan man uppfostra, grymtar han.

Jesper Juul ger till en början ett allvarligt intryck när vi träffas över en kopp kaffe i bokförlagets lokaler. Han lyssnar noggrant på frågorna utan att röra en min. Han pratar lugnt och ser nästan lite trött ut. Men så plötsligt brister han ut i ett smittande skratt så att magen hoppar.

Stort intresse

För tio, femton år sedan ansågs Jesper Juul kontroversiell. Hans metoder kallades flummerier och kritikerna menade att det var han som skapat curlingföräldrarna. Men tiden verkar ha kommit ikapp Jesper Juul.

I dag är han uppriktigt glad och förvånad över att så många kom till hans föreläsning kvällen innan.

– Jag trodde min status i Sverige var mer kult, att inte så många var intresserade.

Men bonusfamiljen blir allt vanligare och många uppskattar Jesper Juuls handfasta råd.

– Att skilja sig är ett existentiellt och känslomässigt val. Man bestämmer sig för att ska man ha en relation ska den vara berikande och man ifrågasätter verkligen om man är autentisk och sann gentemot sin partner.

Att ge sig in i projektet att skapa en fungerande bonusfamilj innebär minst sagt en hel del utmaningar. Det allra största tankefelet Jesper Juul vill rätta till är: ”Bara vi älskar varandra så går det bra”. Så enkelt är det inte, menar han. Att älska varandra räcker inte. Man måste samtidigt vara ödmjuk inför att man kan ha fel. Och vara beredd på att låta bonusbarnen utmana ens värderingar. På så sätt tvingas man också konfrontera sig själv.

Jesper Juul är väldigt konkret i sina tips. Till exempel ska man vänta mellan två och fyra år efter skilsmässan innan man flyttar ihop med någon. Barn behöver nämligen tid att sörja sin ursprungsfamilj.

– Man måste inte älska varandra i en bonusfamilj, slår han med bestämdhet fast.

I sitt arbete har Jesper Juul mött högst en handfull bonusfamiljer där det omedelbart klickat mellan barnet och den nya partnern.

Det vanligaste felet bonusföräldrar gör är att vänta sig att familjen ska fungera som en kärnfamilj. Men det är en dröm som sällan uppfylls. Hur problemfri familjebildningen blir beror i mångt och mycket på hur gammalt barnet är. Det är såklart lättare om barnet är sex månader än sex år. Och har barnet kommit upp i tonåren slipper man förhoppningsvis höra den klassiska repliken: ”Du är inte min mamma/pappa!”. Så länge man håller sig från att försöka uppfostra, vill säga.

”Vänskap räcker”

– Ska du ha rätt att ”uppfostra” ett barn måste du kvalificera dig. Kvalifikationen är att du älskar barnet. Och du kan inte älska barnet förrän efter tre, fyra år. Om du över huvud taget börjar älska barnet. Det räcker gott och väl med att ni får en fin vänskap.

Jesper Juul är noga med att man inte ska forcera fram relationen med bonusbarnet. Håll inte på och ställ en massa frågor, barnet kan lätt känna sig trängt.

– Tänk dig själv att bli överröst med frågor! Sträva efter att vara lika ärlig och äkta som du anstränger dig för att vara i förhållande till din partner.

I stället för att intervjua barnet så fundera över jämlikheten i er relation – var generös och berätta saker om dig själv.

Och det är okej att göra fel med barnet. På frågan om Jesper Juul kan berätta om något misstag han begått som pappa svarar han blixtsnabbt:

– Jag gjorde inte annat än misstag under de två första åren. Jag var den värsta pappan jag mött i hela mitt liv. Jag var hysterisk, nervös och bullrig. Små barn kan ju verkligen gå en på nerverna. Min son var rädd för mig och hans mamma tyckte att jag var helt omöjlig.

Men så började Jesper Juul sin utbildning till familjeterapeut och började förstå sin roll som pappa.

– Utbildningen till trots – allt jag kan har jag lärt mig tillsammans med min son.

Juuls guide till familjemöten

Håll två möten i månaden. Vid det första deltar hela familjen, vid det andra bara de vuxna. Vid det första mötet räcker det med en enda punkt: ”Hur har jag det just nu i min familj?” Det andra mötet inleds med samma punkt.

Alla måste delta. Alla måste säga något under den inledande rundan även om man bara säger: ”Jag vill inte säga något i dag.”

De första tio gångerna turas föräldrarna om att vara ordförande. Därefter kan barn från skolåldern vara det.

Konflikterna behöver inte lösas på mötet, men bestäm vem som ska ta ansvar för uppföljningen.

Håll mötena korta.