Röstade på rösten - så blev Sandra lucia
Publicerad 2013-12-12
”Det är viktigt att tvätta bort stämpeln av skönhetstävling”
”Se på vår tröskel står, vitklädd med ljus i hår.”
I morgon firas lucia runt om i landet, en ljus tradition - som ofta skapat bråk om utseendefixering.
Göteborg har löst det genom att skippa bilder och låta folk rösta på - rösten.
Snön lyser vit på marken och den granbarrsklädda estraden står redo. Det är i början av december och årets lucia i Göteborg ska koras på Götaplatsen.
Strax därefter avslöjas vinnaren - det är 22-åriga Chalmersstudenten Sandra Johansson.
Bara röstprov
Med sitt blonda hårsvall utgör hon visserligen arketypen av den traditionella lucian.
Men det är förmodligen en tillfällighet. Inga bilder, utan endast röstprov och animerade munnar, har funnits på kandidaterna under omröstningsperioden - ett upplägg som Sandra Johansson själv tycker är extra hedrande att vinna.
- Det är verkligen en ära att få bli lucia på det här sättet. Att fokusera på rösten i stället för utseendet är ett sunt synsätt och känns helt rätt. Lucia handlar om att sprida julstämning med sång, inte om hur man ser ut, säger hon.
Att förnya uttagningen är en fråga som länge har diskuterats i Göteborg. Det traditionella sättet med kandidatbilder går stick i stäv med stadens grundläggande värderingar, menar Ulrika Dybler, projektledare för Göteborgs Lucia.
- I den här staden är det viktigt att alla känner sig välkomna. Med bilder blir kandidaterna väldigt likriktade och för oss var det viktigt att få bort stämpeln av en skönhetstävling. Idealet ”sötaste tjejen” känns väldigt förlegat. Att killar också har ställt upp i uttagningarna nu är extra roligt, säger hon.
Fantastiskt gensvar
I år är första gången som det nya konceptet prövas - och det har välkomnats med övervägande positiv respons, enligt Ulrika Dybler.
- De flesta verkar trötta på det gamla skönhetsidealet. Även människor från andra håll i landet har hört av sig och tycker att vi gör en jättebra grej. Om några år tror jag att det här sättet är helt naturligt.
Kajsa Widegren, lektor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, tror dock att lösningen är mer komplicerad än så. Om man vill distansera sig från utseendefixeringen är det bättre att inte ha någon tävling alls, menar hon.
- Att säga att det är rösten som spelar roll flyttar bara fokus från ett ideal till ett annat. Grundtanken med lucia är fint, men tävlingsmomentet gör att frågan om ideal alltid kommer att vara närvarande, säger hon.
Ljus tradition – och ständigt en het debatt
Vad vore december utan en luciaskandal? Här är ett axplock från de senaste åren.
2012
14-åring hängs ut
En rasistisk sajt attackerar SVT:s mångkulturella luciafirande med en 14-årig färgad flicka som lucia och rap i stället för klassiska luciasånger. Sajten publicerar en bild på flickan. Attacken upprör många.
Flicka får inte vara stjärngosse
En flicka som går i tredje klass i en skola i Stockholm vägras att vara stjärngosse i skolans luciatåg. Enligt skolans rektor är det av traditionsskäl. Däremot är det okej för flickan att vara tomte.
... och pojke får inte vara pepparkaksgubbe
En förskola i Laxå ville porta pepparkakegubbarna från lussetåget – tills arg mamma gick till pressen. Då var kakorna välkomna igen.
2011
Pojke vill lottas till lucia
En pojke i femte klass på en skola i Lund går ut i lokalpressen och protesterar för att han inte får vara med i lottningen till lucia.
2008
Rektorn diskar framröstad pojke
En pojke får flest röster i luciaomröstningen på en skola i Motala. Men rektorn utser i stället flickan som kommer på andra plats till lucia.
Manlig kandidat trakasseras
En manlig luciakandidat i Karlstad blir trakasserad. I mejl och på internetforum kallas han för ”idiot” och ”pervers”. Den unge mannen avsäger sig därför kanditaturen.
2004
Folkdräkter får tittarna att rasa
SVT satsar på ett nygammalt luciatåg från Dalarna med folkvisor och sockendräkt i stället för luciasånger och lusselinne. Svenska folket rasar.
Martyren firas sedan 1800-talet
Lucia kommer av latinets lux som betyder ljus.
Firandet i Sverige har sitt ursprung i en historisk person, det katolska helgonet Sankta Lucia, som levde i Syracusa på Sicilien på 200-talet.
Enligt legenden skänkte hon sin hemgift till nödlidande.
Att martyrjungfrun firas i Sverige förklaras av att hennes dödsdag i den gamla nordiska kalendern sammanföll med årets längsta natt, den 13 december. Eftersom Lucia var ljusets helgon blev hon särskilt välkommen.
Vår svenska tradition uppstod mot slutet av 1800-talet.
Källor: Historiska museet, Svenska kyrkan, Populär historia.