”Jag pressar dem – men inte till att vinna”

Familjen Carnello har fått mycket kritik för sättet de uppfostrar sina barn.

Båda sönerna går i stenhård tennisskola i Florida, och föräldrarna har lagt hundratusentals kronor på att göra sina barn till tennisproffs.

– Faran är inte att pressa sina barn, så länge det är en sund press, säger Peter Carnello.

"Vad är det där för djävla sossetennis? Håller du på så får du börja i kommunal skola, och det ute i Fiskis!"

Citatet kommer från tv-serien "Solsidan". En ung pojke spelar tennis mot exproffset Jonas Björkman medan hans föräldrar står och skriker vid sidlinjen.

Pojken heter Lancelot Carnello, och både han och storebrorsan Elliott tränar stenhårt även i verkligheten för att bli tennisproffs. Familjen satsar så mycket på barnens karriärer att de pendlar mellan Sverige och Florida – ett tilltag som enligt Peter Carnello upprör många i jantelagens land.

– Det är typiskt svenskt, folk har så mycket synpunkter. Ur ett internationellt perspektiv är det inget konstigt med det vi gör, säger Peter Carnello.

”Handlar om sunt förnuft”

Scenen från "Solsidan" är en humoristisk överdrift. Peter Carnello själv menar att det handlar om sunt förnuft och att de absolut inte skulle göra något som barnen inte själva vill.

– Visst pressar jag dem, men aldrig att till att de ska vinna. Vi pushar på dem, men skulle vi pressa för hårt skulle de prestera sämre eller så skulle det märkas på andra sätt, säger Peter Carnello.

”Stötta i motgång”

Han har däremot stött på föräldrar som går för långt. Speciellt utomlands, och ofta föräldrar från länder där kanske hela familjens inkomst hänger på att barnet ska lyckas.

– Jag har sett barn som blivit slagna vid sidan av banan, matcher där hela släkten står och skriker om barnet förlorar.

Peter Carnello tror att de flesta idrottsföräldrar har det gemensamt att de tänker långsiktigt. Du kan vara krävande och pusha ditt barn, men bara i ett långsiktigt perspektiv.

– Det handlar om att vara närvarande, att finnas där för ditt barn. Pusha gärna, men stötta i motgång och låt barnet ta åt sig äran av medgångarna.