”Det räcker med att JAG har pappas näsa”

Malin Wollin

Malin Wollin valde en kille som liknar mamma

Självklart väljer vi partner efter våra föräldrar.

Att det skulle ha att göra med sexual imprinting vet jag inte, jag vill nog inte ens veta vad sexual imprinting är, men har vi vuxit upp med två vuxna personer som vi sett i en relation dag ut och dag in så nog måste vi präglas. På samma sätt som att vi lär oss hur kärleksrelationer och kyssar ska se ut efter vad vi ser på TV. Mamma präglar oss, pappa präglar oss, TV likaså.

Och så väljer vi utifrån det, oavsett hur mossiga vi tycker att de är och trots att vi har svurit på att aldrig bli som dem. Det finns miljoners miljoner potentiella partners men vi går ut och letar efter den som sa till oss att det var läggdags för att nu började V. Sexigt.

Själv har jag valt Joachim efter min mamma. Jag trodde alltid att jag skulle bli ihop med min pappa, i en uppdaterad version. Aningens buffligare än genomsnittet, frispråkig, grov i munnen på gränsen till socialt inkompetent.

Så träffade jag Joachim och begrep ingenting. De kommer överens och så, pappa och Joachim, plockar svamp tillsammans till exempel, men de är så olika som två människor kan bli.

Mamma och Joachim däremot. Det är kusligt. Socialt lättmöblerade i vilka rum som helst. Diplomatiska som Jan Eliasson och Mark Levengood i en person.

Så, jag valde inte min kille efter min pappa, jag är min pappa.

Enligt undersökningen väljer kvinnorna också sin pappas näsa.

Jag tyckte att det räckte med att jag har pappas näsa. Skulle jag välja en partner med lika stor näsa som pappa och jag har skulle vi avla fram nya raser.