”En mördande tråkig debatt”
Åsa Erlandson om hen och den löjliga skräcken för tre små bokstäver
60 procent av småbarnsföräldrarna är negativa till ordet hen. Bland läsare i kommentarsfälten är siffran mer än 100 procent – varje gång ämnet kommer upp går ni bananer. Därför är det ett sant nöje att konstatera att ni är så himla lurade. När jag smyger in ordet, märker ni ingenting.
Jag har ju testat er i månader nu. Tagit varje chans att skjuta ni ett litet ”hen” här och där, oavsett vad krönikan handlat om: ”Hen hinner knappt nudda tangentbordet förrän någon ropar att det är lunch” (angående stressen att jobba deltid). ”På den smygtagna filmen blir hen provocerad” (angående tonåringar som hänger ut varandra på nätet).
Det går hur bra som helst bara man inte gör någon grej av det, ungefär som när man smyger ner grönsaker i barnens mat. Hittills har i alla fall ingen läsare hört av sig med anklagelser om att hen har blivit osäker i sin könsidentitet på grund av mina skriverier.
Jag skulle inte vilja kalla debatten om hen för ett i-landsproblem, herregud vi lever i ett i-land och det skulle vara jättekonstigt om vi hade u–landsproblem. Men alltihopa är pseudodebatt, en slags medelklassterapi och något att samlas kring när vi pratat färdigt om planlösningar, skolval och medelhavsdieter – och inte orkar prata om bombade barn i Syrien eller klimatfrågan. Då känns det mycket lättare att sitta och sucka över genustalibaner som vill utplåna könen och tvinga alla flickor och pojkar att klä sig i likadana bajsbruna kläder.
Och jag blir så in i märgen less. Trött på missförstånden, den löjliga skräcken för tre små bokstäver och en ”debatt” (ingen lyssnar ju) som är mördande tråkig. Jag vet inte hur många gånger det ska sägas: Hen är en språklig finess och inget försök att könsstympa ditt barn. Hen är ett praktiskt ord när man inte orkar säga ”hans eller hennes” 40 gånger. Hen är användbart när könet faktiskt inte spelar någon roll (eller är okänt).
Så ge er nu. Ni är avslöjade. Ni gillar att hetsa upp er i stunden men i praktiken bryr ni er inte när hen kommer fram. Ni märker det ju inte ens.