”Förskolan ska vara en frizon”

Daniel Pernikliski gillar regler som tar bort press för familjer med lite pengar – men det måste finnas gränser

Det är otroligt viktigt att både skola och förskola är platser där det råder största möjliga rimliga rättvisa.

I en drömvärld är det svårt att, på en skol- eller dagisgård, se någon skillnad på barn från välbärgade och mindre bemedlade familjer.

Skolan ska vara en frizon där samma villkor gäller för alla.

Därför är det väldigt bra att det finns regler som säger att man inte får betala för sina barns klassresor och liknande aktiviteter som ligger utanför skolans ordinarie verksamhet.

Någonting som annars bäddar för en stor press för familjer med väldigt lite pengar.

Men någonstans måste man dra gränsen.

När vissa förskolor inte tillåter sin personal att be föräldrarna om att ta med sig vattenflaskor och matlådor till barnens utflykter, vilket får till följd att utflykternas längd halveras, då har man gått över gränsen för vad som är rimligt.

Naturligtvis vore det allra bästa om förskolorna fick tillräckligt med pengar för att själva finansiera det här, men det lär knappast hända inom en överskådlig tid – om någonsin.

Det skulle inte heller räcka med finansiering till mat och dryck, utan också krävas extraresurser i form av personal som lagar och förbereder alla barnens matsäckar.

Skulle den ordinarie personalen ge sig i kast med det skulle det börja skymma innan barnen ens var påklädda.

Då hamnar man i en situation där utflykternas öde står och väger på en medhavd matlåda, för att man anpassar nivån efter extrem fattigdom.

Tanken är ju fin, men en matlåda till ett dagisbarn, ett par gånger i månaden, kostar inte många kronor.

De barn som ryms i den kategorin av fattigdom får förmodligen ingen mat på kvällar, helger eller sjukdagar heller.

Mitt hjärta bankar för de barnen, verkligen.

Men de går med största sannolikhet inte på dagis över huvud taget, och skulle förmodligen vara glada över att ens ha med utflykter på listan över sina problem.