Jag har träffat en man från Gambia – vad ska folk säga?
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-02
Eva Rusz svarade på frågor i chatten
Susanne säger: Hej! Jag har insett mina mönster i kärleken, och jag har formulerat vad jag vill ha. Men jag är rädd för att släppa någon nära efter att ha blivit sårad tidigare. Hur kommer man över det? God fortsättning på det nya! Kram
Eva Rusz säger: God fortsättning själv! Att inse är en mkt bra början sen behöver jobba på att inte låta de gamla "sanningarna" få stanna kvar och påevrka dina beteenden. Du bör öva dig i att skilja på DÅ och NU. Lära dig så smått att släppa ngn nära dig eftersom det antagligen är dina gamla erfarnheter sen förr som skapar dina inre förväntningar. Jobba på jag lovar att det går. Läs gärna min bok "Varför väljer alltid fel partner?", den finns i pocket den innefattar en mängd bra övningar för denna typ av problem. Lycka till!
mia säger: hej Eva! Min sambo och jag har varit tillsammans 4,5 år, han är borta ganska mycket i jobb och när han inte är på de spelar han datorspel eller tränar. Han har väldigt svårt att bara vara hemma. Jag känner mig åsidosatt och har berättat det tidigare åt honom men ingen skillnad. Ska jag göra slut fast jag älskar honom? jag vill ju att han ska ge mig av sin tid också.
Eva Rusz säger: Nej jag tycker du skall söka stå på dig och om och om igen liksom "nöta" in den kunskap om dina behov som han slår bort. Berätta varför det är viktigt med partid. Berätt ganska konkret VAD du kan tänka dig att han skall göra och vad kan tänka dig att NI tillsammans kunde göra. han kanske inte har en aning, då han slår bort dina behov så snabbt och då måste du presentera olika förslag förutom att du fortsätter att hävda dina behov.
2009 säger: Hej. Jag och min sambo har nu varit ett par 1,5 år men ingen har ännu sagt de magiska orden "jag älskar dig". Jag har sagt det inom mig en massa gånger men när det ska ut blir det stopp. Varför? Jag vet att han älskar mig så jag behöver inte vara rädd för gensvaret. Min uppväxt spelar säkert in, jag kan inte minnas att jag hört de tre orden någon gång i min familj. För mig är därför den mening otroligt laddad.. Vill våga!!
Eva Rusz säger: Ta det bara lugnt. Språket är en ganska liten del av totala kommunikationen, kroppspråket är desto viktigare för att ni kommer nära varandra, kramar och kysser varandra ofta. Börja med att kanske skriva ner dessa magiska ord och lägg fram en fin lapp till din sambo efter ett tag. Ta det inte som en avvisning om han inte skulle säga samma sak tillbaka. Efter ett tag om du gör så kan du ju lite lekfullt "träna" Er båda i att säga det till varandra...
Erica säger: Min sambo och jag bråkar konstant pga av svärmor. Kan du snälla ge oss något tips innan situationen blir ohållbar. Svärmor är alltid elak mot mig, klagar och kränker mig och har sagt rätt ut att hon hatar mig och att jag förstört sonens liv. Men aldrig när sonen är med och sen ljuger hon för honom och säger att hon aldrig sagt/gjort något o.s.v. Och han tror henne, även fast jag kan gråta mig till söms pga av henne. Vi är gifta med 3 barn och älskar varandra. Men svärmor förstör relationen och min sambo förstår inte det! Mvh Erica
Eva Rusz säger: Om din svärmor är så elak som du beskriver så tycker jag att du helt skall avstå ifrån att vara själv med henne om det är möjligt. Du kan begära att din man stöttar dig i detta men du bör säga till henne att pga av hennes elaka stil mot dig så vill du inte ha egna "möten" med henne. Gå hemifrån en kort stund innan hon kommer om det t ex är så att hon skall vara barnvakt . (Om det fungerar med barnens åldrar vill säga.) Du kan gott markera och hålla fast vi detta beteende. Sen skall du givetvis träffa henne då din man är med men om hon då skulle våga säga ngt till dig så skall du kräva att din man säger ifrån. Gå igenom allt detta med min man och visa honom din fråga och mitt svar på denna chatt. Det kan vara en bra början, då kanske han fattar hur svårt detta är för dig? Tala sen inte om henne så mkt hemma eftersom det ockås förstör er stämning.
Nina säger: Hej Eva! Jag är tillsammans med en man sen fyra år – men är förälskad i en annan. Han är också upptagen och jag vet att det inte kan bli något mellan oss. Frågan är: ska jag stanna hos min kille? Eller ska jag göra slut, eftersom jag är kär i en annan (även om jag inte kan få honom?). Min kille är jättefin men just nu är jag inte alls kär i honom.
Eva Rusz säger: Om du inte är kär i din partner och inte vart det på länge så skall du inte fortsätta relationen såvida inte du kan tänka dig att i alla fall börja investera i känslor mot honom? Så länge som du är upptagen och uppslukad av att fokusera på den andra finns det inte utrymma för dig att kunna aktivera några känslor mot din partner. Har du vart kär i honom en gång i tiden så kan det alltid finnas möjligheter att du kan bli det igen, men då måse du aktivt arbeta på att "deleta" den andra från din hjärna!
Andreas säger: Hej din chatt är jättebra och tackar för den finns! =) Min fråga är. Jag och min flickvän har nyligen tagit en paus för hon vet inte om hon fortfarande är kär i mig. Men hon har varit den innan men känslorna har "slocknat" liksom. Hur kan man göra för att få det som förr?
Eva Rusz säger: Tack ska du ha! Känslor kan komma och gå och kan påverkas av stress, sjukdom och andra yttre som inre krafter. tala om för din tjej vilka känslor du har var tydlig med det. Visa henne det genom att du hör av dig då och då. Dock skall du inte pressa henne för då kan hennes känslor låsas. Fundera sen själv över hur "länge" du kan stå ut med ett avbrott. Och hur starka din känslor är gentemot henne. Stå på dig men pressa inte alltså!
Sara säger: Min man kallar mig för elaka och fula ord, även när barnen hör. Tex F-tta, h-ra, du är så störd, dum i huvudet osv.. hur ska jag göra för att få honom att sluta?
Eva Rusz säger: När inte barnen hör på skall du ha ett allvarligt snack med honom. Och förklara att dessa ord är fullständigt respektlösa och oacceptabla. Be honom om det går, att fundera på vad han istället kan säga då han blir förbannad? Han har antagligen lite brister i sitt ordförråd kombinerat med en dålig syn på kvinnor som verkar lysa igenom i vissa situationer. Han kan behöva öva sig på att säga "nu är jag så jättearg på dig därför att".., och sen försöka sträva efter att beskriva vad som är problemet. Om han testar detta så får du berömma honom då han lyckas. Men om han inte vill ändra sig då bör du del, säga till barnen då de hör på att så säger man inte som papppa gör och sen skulle i vart fall jag, om jag skulle vart utsatt för detta, markera genom att inte komma honom nära, inte ge honom "njutning" så länge som han inte korrigerar sitt betende och/eller ber om ursäkt. Han bör få känna på att man inte både får vara så elak coh sen få leva nära dig och då talar jag om sex, kramar osv. Under en period givetvis inte hela livet tills han fattar att han måste ändra sig. Vad jag menar är att du inte skall ta meot dessa ord och sen i nästa stund komma nära honom.Han kan få komma nära dig då han säger snälla saker.
Lollo säger: Hej. Min sambo gillar inte min familj, vilket han sagt någon gång sådär. Han följer dock med dit och är trevlig. Detta sårar mig ändå såklart, ska man verkligen vara så ärlig mot varandra? Tack.
Eva Rusz säger: Du bör be honom att hålla sina egna tankar "hemliga", alltså de som gäller din familj eftersom det sårar dig. BRA är att han möter dem och då inte är otrevlig! Beröm honom för det! Sen kan ni ju samtala om vad specifikt han ogillar. Ni kanske är "främmande" för honom i vissa avseenden och då kan han inte uttrycka vad det är utan generaliserar bara och kallar att han inte gillar familjen alls? Ovana, rädsla för nya familjemönser kan det kanske vara som ligger bakom? Fråga honom!
Lisa säger: Hej eva. jag har gjort det som många pratar om, rest ner till Gambia i afrika och träffat mannen i mitt liv. Jag är 43 år frånskild och har två barn på 14 och 12. Han är 28. Hur tror du folk kommer reagera?
Eva Rusz säger: Vet inte, men du bör trots allt fundera noga igenom om detta är mannen i ditt liv. Passion, sex och åtrå kan man ju uppleva men att leva med en person tar ju tid att ta ställning till! Det kan fungera men det kan också bli svårt att fungera; skall du flytta dit då eller han till dig? Tänk noga igenom vilket ansvar detta är för dig och dina barn. Han bör ha eget arbete, egna inkomster och vilja att lära sig svenska om han kommer till dig. Ta tid på dig och flytta inte ihop för snabbt. Jag skulle råda minst ett års bekantskap innan du satsar 100 %. Men lycka till i alla fall!
reldi säger: Hur gör man om man känner att man är den som "ger mest" i förhållandet, som att man är den som alltid måste ta första steget? Har testat att avvakta men då backar min flickvän ännu mer för hon känner att jag inte är som vanligt. Jag behöver mer uppskattning än jag får.
Eva Rusz säger: Vad bra att du har testat nya betenden! Men kanske du änåd skull pröva att stå på dig ett tag till? Och samtidigt berätta då din tjej backar, vad du vill att hon skall göra istället då? Försök vara konkret och berätta för henna vad du just då i den specifika situationen vill att hon ska förstå och göra. Öva, öva ett tag till!
Moderator säger: Nu kommer dagens sista fråga.
Aztrid säger: Hej Eva! Jag har aldrig varit kär och blir bara rädd och orolig när killar visar sig intresserad av mig. Jag flyr. Jag känner mig olycklig. Jag vill så gärna träffa någon att älska, bilda familj. Men pga att jag inte kan bli kär och min rädsla så känns det som att det aldrig kommer att hända. Vad ska jag göra?
Eva Rusz säger: Jag tror du skulle må bra av lite KBT terapi och öven läsa min bok "Varför väljer jag alltid fel partner" och "Hemligheten" av Egil Linge. Livet är kort och du skall inte bara avvakta, du kan behöva 5-10 timmars KBT – jag vet, eftersom jag har arbetat med människor som har denna problematik och jag VET att den går att lösa! Bums iväg kolla nätet efter legitimerade psykoteraeuter. Kram
Moderator säger: Tack för idag, Eva och alla ni som ställt frågor! Eva chattar snart igen, välkomna tillbaka då.
Eva Rusz säger: Tack alla com chatta! Jag önskar Er alla en god fortsätning och särskilt i era relationsliv förstås! Kramar Eva
aftonbladet.se