Fler ”importerade” fruar utsätts för hot och våld

Helena Utter

Ny rapport: Allt fler kvinnor som kommit till Sverige för att gifta sig söker hjälp hos kvinnojourer

De kommer för kärleks skull – och utsätts för våld och hot av sina män.

”Fruimporten” till Sverige fortsätter att öka.

– Men det finns väldigt mycket hopp. Några få enkla åtgärder skulle man kunna förbättra situationen, säger Angela Beausang, ordförande för ROKS.

Allt fler kvinnor som kommit till Sverige för att gifta sig söker hjälp hos någon av landets kvinnojourer.

Det visar en rapport från ROKS, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

– Naturligtvis är det så att de allra flesta kvinnor inte far illa. Men av alla som kommer hit, hamnar en del hos män som inte ärar och aktar dem, utan misshandlar och hotar dem, säger Angela Beausang.

Stigande siffror

2008 kontaktades kvinnojourerna av 515 kvinnor som kommit till Sverige och gift sig efter en nyligen etablerad kontakt med en svensk man. Året därpå steg siffran till 552.

– Det mest irriterande är att det här fortfarande finns. Vi har varslat politikerna om det i 30 år. Ändå fortsätter det, säger Angela Beausang.

Hon menar att männen som missbrukar sina kvinnor kan gömma sig bakom tvåårsregeln.

Hot om att bli utkastad

Då kvinnan under de två första åren i regel inte har rätt att stanna kvar i landet om relationen tar slut, tvingas hon stå ut med övergrepp.

– Hon lever under hotet att bli utkastad om hon anmäler misshandeln, säger Angela Beausang.

I några fall utnyttjas tvåårsregeln systematiskt – om och om igen.

– Serieimportörerna slänger ut sin fru innan de två första åren är till ända. Sedan hämtar de en ny.

Krav på tydlig information

Förutom att slopa tvåårsregeln, vill ROKS att kvinnor som ges tillfälligt uppehållstillstånd i samband med att de gifter sig med en svensk, ska få tydlig information om sina rättigheter och hur man söker hjälp.

Dessutom vill ROKS att kraven på att få stanna om relationen tar slut inte ska vara så hårda.

– Idag krävs det oerhört mycket upprepat våld för att det ska vara skäl för en kvinna att stanna i landet. Det krävs också att hon anmält, vilket inte är det lättaste. De här kvinnorna känner mycket skam, skuld, de är rädda och hotade, säger Angela Beausang.

Utomstående griper in

De som vänder sig till ROKS gör oftast det efter att omgivningen på något sätt gripit in.

Det kan vara socialtjänsten – eller grannar som ringt polisen.

Även SFI, undervisningen i svenska för invandrare, kan tipsa kvinnor om att de kan få hjälp.

– Lärarna där är jättebra. De vet vilka skyddssystem vi har och de ser när något händer med deras elever, säger Angela Beausang.