”Vi pekas ut som sämre föräldrar”

Nya regler för assisterad befruktning får kritik

helskärm

Ensamstående kvinnor som vill ha hjälp med assisterad befruktning ska kontrolleras hårdare än par i samma situation föreslår ett nytt lagförslag.

– Det här riskerar att fästa bilden av ensamstående som sämre föräldrar, säger ensamma mamman Matti Ridenfeldt.

Hittills har de behövt åka till Danmark, men i sommar föreslår regeringen att det ska bli möjligt för svenska kvinnor att skaffa barn på egen hand med hjälp av svensk sjukvård. En utredning som just nu valsar runt mellan olika instanser fastställer att samma grund för beslut om assisterad befruktning ska gälla för ensamstående och par.

Trots det kan verkligheten bli en annan – för de ensamma mammorna.

”Rätt till två föräldrar”

Socialstyrelsen, barnrättsorganisationer samt Sveriges kommuner och landsting (SKL) föreslår nämligen en mer omfattande undersökning av kvinnor som vill skaffa barn på egen hand.

Dennis Jutterström, jurist på Socialstyrelsen, som är en av remissinstanserna, menar att det här beror på att den rådande principen "att barn har rätt till två föräldrar" kommer att fortsätta väga tungt.

– Både par och ensamstående som vill ha samhällets hjälp att få assisterad befruktning ska kunna se till att förutsättningarna finns för barnet att växa upp under goda förhållanden, säger han.

Viktiga skyddsnät

Men varför särbehandla ensamstående kvinnor som många gånger har både god utbildning, en bra och tryggad anställning, god ekonomi och ett socialt nätverk?

– Det är viktigt att ta reda på vilket skydd som finns för barnet, om föräldern blir sjuk, avlider och rent allmänt hur nätverken runt omkring ser ut. Det här är exempel på frågor som är särskilt viktiga att ställa till ensamstående, fortsätter Dennis Jutterström.

Matti Ridenfeldt, ensam mamma till två barn som kommit till genom IVF i Danmark, välkomnar lagförslaget om att tillåta assisterad befruktning i Sverige, men är kritisk till att ensamma kvinnor ska behöva underkasta sig en hårdare kontroll än par.

”En biologistisk syn”

Hon ifrågasätter framför allt hur samhället kommer att bedöma hur ett nätverk ser ut.

– Risken är att det blir en biologistisk syn på vad som räknas som ett nätverk. Och att BVC och andra instanser drar slutsatsen att ett barn som mår dåligt gör det enbart för att det lever med en ensam förälder, säger hon och fortsätter:

– Det är underligt att Dennis Jutterström inte förstår att konsekvensen av en hårdare granskning av ensamstående föräldrar befäster en bild av att de är sämre och att den bilden leder till att vi kommer att granskas hårdare i kontakter med samhället även då barnen finns.

Önskar bättre samhällsskydd

Själv upplever hon att de flesta i hennes omgivning ställt sig positiva till hennes beslut att skaffa barn och menar att samhället i stället för att granska ensamma mammor, borde satsa på en lagändring som ger barn till ensamföräldrar ett starkare skydd.

– Det vore väldigt bra om jag som förälder hade möjlighet att utse vem som ska bli vårdnadshavare om något händer mig, säger hon.

Dessutom menar hon att det är ytterst viktigt att förstå att kvinnor som skaffar barn utan partner kan känna att det är tabubelagt med känslor som att "livet inte alltid är enkelt med småbarn".

Tabubelagda känslor

– Det finns väl ingen småbarnsförälder som alltid tycker att livet med barn är toppen och glamoröst. Men ibland känns det som att det svårt att ha sådana känslor eftersom jag gjort ett aktivt val att skaffa barn själv, litegrann som att "då får man skylla sig själv". Jag tror att det är viktigt för vården att förstå att många ensamstående föräldrar kommer till dem med den känslan, så att de inte spär på den känslan ytterligare.

• Och vilka är fördelarna med att vara ensamförälder?

– Jag är väldigt nöjd med det liv jag lever nu. Jag har den familj jag alltid drömt om. Dessutom kan jag bestämma själv och slipper all logistik och bråk om vem som ska göra vad.

– Och om jag behöver hjälp så ber jag om det, svårare är det inte.

Lagförslaget

Till sommaren förväntas regeringen föreslå att ensamstående kvinnor ska få hjälp av den svenska sjukvården att få barn genom assisterad befruktning. Tunga remissinstanser som Socialstyrelsen, barnrättsorganisationer och Sveriges kommuner och landsting (SKL) vill ha en hårdare kontroll av ensamstående kvinnor som vill ha samhällets hjälp att bli gravida än för par som söker hjälp. Uppdraget ska redovisas senast den 24 juni 2015.

Källa: Regeringen