Skolböcker ger snedvriden bild

Har brister ur ett jämställdhetsperspektiv

Svenska skolböcker i samhällskunskap är bristfälliga ur ett jämställdhetsperspektiv, visar ny forskning.

– Det finns ett överskott av män i böckerna och kvinnorörelsen sägs börja först på 1970-talet. Det är inte klokt, säger historieprofessorn Ann-Sofie Ohlander, som ligger bakom rapporten.

helskärm

På uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan har Ann-Sofie Ohlander granskat läromedel i samhällskunskap som används i svenska skolor.

Enligt henne är bristerna särskilt tydliga i böckerna för gymnasiet.

– Kanske är det så att tjejer faktiskt är mer med under lågstadiet. Under gymnasiet verkar det hända något. Möjligen är det naturligare att ha med både flickor och pojkar i böcker för yngre barn, där man måste vara väldigt konkret och använda fler fiktiva personer, säger Ann-Sofie Ohlander.

"Helt åt skogen"

Störst är skillnaderna i avsnitt som tar upp historiska aspekter, massmedia och internationella områden.

– Läromedel ska berätta om verkligheten. Att då inte nämna kvinnorörelsen förrän i samband med 1970-talet är helt åt skogen. Kvinnor började att kämpa för sina rättigheter i samband med den franska revolutionen i slutet av 1700-talet, säger Ann-Sofie Ohlander.

Hon tycker också att det är väldigt märklig att pappaledighet inte tas upp mer.

– Att det är lika naturligt för pappor som för mammor att ta hand om sina små barn är en jätteviktig social förändring som har skett under vår tid. Så var det inte i historien.

Inte tillräcklig kunskap

Att materialet i läroböckerna är så pass bristfälligt ur ett jämställdhetsperspektiv tror hon bland annat beror på att äldre läromedel slentrianmässigt ges ut i nya utgåvor och att författarna till böckerna inte alltid har tillräcklig kunskap inom området.

I och med rapporten hoppas hon nu att det ska ske en förändring.

– Unga flickors dåliga självförtroende diskuteras en hel del. Om de läser böcker där det inte finns några kvinnliga förebilder är det inte konstigt att det blir så.