”Nu vill jag bara gå ut och börja blippa saker”

Unn, 26, opererade in dörrnyckeln under huden

Ett chip under huden och du slipper både nycklar och pinkoder.

Låter det lockande?

Aftonbladets med­arbetare Unn Swanström hängde med Wendela på implant party för att prova den nya trenden.

– Det är ett jätteroligt sätt att testa vad man kan göra med ny teknik, säger hon.

I en piercingstudio i Stockholm sitter en skara förväntansfulla teknikentusiaster. I kväll är det ­”implant party” där det går att få ett mikrochip insatt under huden.

Chippet kan sedan fyllas med information som gör det möjligt att till exempel ersätta passerkort och liknande. Det kan även lagra information som text och webbadresser.

Rymmer 868 byte

– Jag lovar att ni kommer ha roliga samtalsämnen på fester. Ni är världsledande. Sedan när vi blivit lite fler får vi gå ihop och prata med SL också, så kommer vi att kunna åka tunnelbana utan att behöva ta fram korten, ­säger Hannes Sjöblad, teknikaktivist och ­arrangör av kvällens sammankomst.

Han plockar fram sin mobil, som låses upp utan att han behöver trycka in någon pinkod. ­Efter att han dragit telefonen mot sin hand ett par gånger dyker hans visitkort upp på skärmen.

– Det här är första generationens ganska osmarta chip, men nya med fler funktioner är ­under utveckling, ­säger han.

Chippet är stort som ett riskorn, rymmer 868 byte, och sätts in med hjälp av en injektionsspruta.

Enligt Chai Maibert, piercare, finns det inga risker att det ska ta flytta på sig eller gå sönder inuti kroppen. I alla fall inte om det sätts in på rätt sätt.

– Om ni ångrar er ­efteråt är det bara att komma tillbaka. Allt vi sätter in kan vi ta ut igen, säger han.

På en av bänkarna i studion sitter Unn Swanström, ux-designer på ­Aftonbladet. Hon tvekade inte en sekund när hon blev tillfrågad om hon ville ­göra det för många andra rätt så skrämmande ingreppet.

Upprymd stämning

– Jag har velat göra det här länge. Det är häftigt att få vara med och driva utvecklingen framåt. Det här är ett jätteroligt sätt att testa vad man kan göra med ny teknik, säger hon.

Men alla i rummet är ­inte lika entusiastiska. Efter en genomgång av chippets ­kapacitet bestämmer sig två personer för att lämna studion. 

– De där två var förmodligen pingstvänner, säger Chai Maibert.

Därefter sätter chippandet i gång. Stämningen

i studion är upprymd.

– Tidigare i dag har det här bara känts kul, men nu är det rätt nervöst, säger Unn Swanström leende.

Chai Maibert tar på sig ett par gummihandskar och plockar fram en stor nål. Själva sticket tar någon sekund och sedan är det klart.

– Hurra, jag är chippad! utbrister Unn Swanström lättat.

”Känns jättebra”

Hon får ett plåster på handen och en uppmaning om att hålla såret rent.

– Det känns jättebra! Det gjorde inte särskilt ont, ­säger hon och försvinner ut i studions entré. Där finns ett dörrhandtag med en chipläsare och Unn Swanström är ivrig att testa. Hon för handen mot läsaren. Det hörs ett pip och en röd lampa tänds.

– Det funkar! Nu vill jag bara gå ut och börja blippa saker, säger hon.

100 personer i Sverige har chippat sig

 I dag finns uppskattningsvis ett par tusen ­personer i världen som har satt in ett RFID-chip. Cirka 100 av dem bor i Sverige.

 RFID utläses radio frequency identification och är en teknik som används för att läsa digital information på avstånd, bland annat i busskort, liftkort, pass, bibliotekskort och som stöldskydd.

 Tekniken har funnits i över 40 år och är den samma som ­används för att identifiera djur.

Själva chippet är inneslutet i härdat glas. Det har inte något eget batteri, strålar inte och behöver inte tas ut för att laddas.

”Blir enklare att kartlägga människor”

I framtiden kommer ­alla att ha chip in­opererade.

Det tror debattören Christer Sturmark.

– Jag är i grunden ­positivt inställd till dem, men de innebär också en viss risk, ­säger han.

helskärm

Enligt Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna, kommer inopererade chip att bli allt vanligare.

– Förr eller senare tror jag att alla kommer att ha chip, men det dröjer.

Han ser många för­delar som att kunna hålla­ koll på sin hälsa och kanske handla utan att behöva gå till kassan. Men han menar att det också finns risker.

– Nackdelen är spårbarheten. Redan i dag kan vi spåras via våra mobiler, men de kan vi lämna ifrån oss, det kan vi inte med chippet. Det kan missbrukas. Det kommer bli ännu enklare att samla in information om dig, och spåra ­dina beteenden och köpvanor, säger Christer Sturmark.

Teknikaktivisten Hannes Sjöblad är av en ­annan åsikt:

– Jag välkomnar integritetsdebatten, men faktum är att du lämnar ifrån dig väldigt mycket mer personlig information via din mobiltelefon, ditt bankkort och din surfhistoria. Chippen innehåller inga sändare, så de är inte spårbara. Jag ser inga risker med dem. 

Elina Bratt Lejring