”Du kan välja att stanna kvar”
Publicerad 2011-03-29
Lina Lindkvist om tabun i att "nöja sig" i valmöjligheternas värld
Jag tror vi skiljer oss för lätt.
Den slitna hur-vet-man-när-det-är-rätt-frågan dyker upp i samma sekund som ett i övrigt lyckligt förhållande stöter på patrull (eller, bevare oss väl, vardagsslentrian).
”Ja, när det är rätt så bara vet man det”, säger någon förnumstigt. Och så kraschar en lång rad relationer eftersom man ens snuddat vid den tanken och då KAN det ju inte vara rätt.
Jag vet inte om det är det våldsamt tabubelagda att nöja sig som spelar in. För mycket värre än så kan man tydligen inte bete sig i ett samhälle fullständigt marinerat i valmöjligheter.
Världen ligger framför dina fötter, du kan bli vad du vill och göra vad du vill men glöm för tusan inte att backpacka en vända i Sydostasien först.
Och gud förbjude att du skulle nöja dig relationsmässigt och gå miste om de där ”tusen åter”.
Nej, ständig utveckling är melodin, neonlysande formkurvor pekandes brant uppåt. Inredning, kläder, barn, relationer – statussymbolerna är inte längre bara materiella.
Och när allt annat i ditt liv ständigt utvecklas blir plötsligt kärleken du valde för eoner av utvecklingsfaser sedan så smärtsamt tydligt en konstant. En bromskloss i din utveckling, visserligen med ett visst affektionsvärde, men ändå i behov av att bytas ut för att passa in i Livet 2.0.
Och nej, jag är aldrig för att stanna för stannandets skull. Är du olycklig i din relation, tar den alltid mer energi än den ger, då gör du rätt i att sälla dig till den ökande skilsmässostatistiken. Du är värd bättre.
Men för dig som slentriangrubblar kring hur-vet-man-att-det-är-rätt i tid och otid: utgå i från vad du vill ha. Det finns lika många svar som det finns relationer.
Själv tror jag på att välja någon som är glad. Som bär mig och som jag vill bära. Som finns där, inte bara ibland utan alltid, som tar emot när jag halkar på ångesthala stigar eller svajiga karriärstegar och som föser mig framåt när jag inte –vågar.
Om du har det där, eller ens en tillräcklig del av det begravt bland vab-dagar, vardagsslentrian, romantiktorka och tv-middagar, då är det värt att ta ett varv till. Ett segervarv.
Aftonbladets