”Barnen är duktiga – om de är snygga”
Publicerad 2012-01-16
Hur någon kan vilja sätta sin 7-10åriga dotter i en modellskola, i stil med den som skildras i Mammor & minimodeller, är helt obegripligt för mig. Det är fel på så många plan att man inte vet var man ska börja.
En av de absolut viktigaste komponenterna för ett barn är trygghet. Att känna att man duger precis som man är, utan att behöva prestera eller se ut på ett visst sätt, för att få sina föräldrars kärlek och respekt. Har man fått det som grund är man ganska väl rustad för vad som helst senare i livet. Då vet man att man är bra även om man är dålig, och kan lätt gå vidare efter ett misslyckande.
I modellskolan får flickorna lära sig att det förhåller sig precis tvärtom. Det som gör dem lyckade eller misslyckade hänger på deras utseende, vilket bäddar för kroppskomplex långt innan de ens har nått puberteten.
En förälders uppgift måste vara att försöka vara en motpol till det som är sjukt i samhället, och inte att förstärka det. Men genom att driva på sina döttrar har mammorna inte bara gett sitt godkännande, utan uppmuntrar sina barn till att värdera sig själva efter hur de ser ut. Den tydliga signalen är att barnen är duktiga om de är snygga.
Sannolikt tror mammorna att de gör barnen en tjänst genom att ge dem en chans att bli modeller, för jag har svårt att tro de medvetet vill skada dem. De tror att de stärker deras självkänsla och förbereder dem inför framtiden. Men i stället för de bara vidare samhällets allra mest osunda könsnormer.
En sämre start kan man nästan inte ge sina barn.
