Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Guadeloupe - ett tropiskt Frankrike

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-09-18

Karibiska stränder kantar Cousteaus marina undervattensreservat

Bara för att sommaren är slut är det inte slut med värmen. Tvärtom vinterns charternyheter bjuder på massor av sol.

Hetast är Guadeloupe med kokospalmer längs sandstränderna och naturfilmaren

Jacques-Yves Cousteaus marina reservat

under ytan.

Det är lugnt och behagligt på Guadeloupe. Tempot känns nästan väl segt i början när folk frågar om du har bråttom, fastän du bara är som vanligt. Till slut hittar du de energisnåla kroppsrörelser som värmen kräver, varefter normaltillståndet på Guadeloupe infinner sig.

Den karibiska ön räknas märkligt nog som en del av Frankrike, trots att det är åtta timmars flygtid från Paris. Du reser hit med EU-legitimation och betalar i euro. Europeiska sjukförsäkringskortet garanterar vård och engelska talas i form av sporadiska stödord. Till vardags kommunicerar man på kreol.

Öborna är mycket stolta över sin charmiga kulturmix. Ta en rejäl portion Afrika, häll den i franska formar och rör ned några indiska kryddor. Fördela sedan en halv miljon människor över två likstora öar med en sammanlagd yta av Öland.

Grand Terre är ön som tar emot Atlantens rullande vågor och består av en kalkstensplatå med sockerrörsodlingar. Här finns flygplats och kommersiellt centrum.

Basse Terre har en vulkanisk bergsrygg med stor nationalpark som vätter mot Karibiska havet. Här finns politiskt centrum och bananodlingar. Länka sedan samman dessa två öar via ett mangroveträsk och ös över med glesbygdsbidrag från Frankrike och EU. Et voilà – Guadeloupe!

Langley Travel har hittat hit och erbjuder charterflyg med start i december. Ett charterflyg i veckan kommer att göra märkbara avtryck på ön Basse Terres sömniga nordkust, där Langley hittat ett bortglömt hotell, Fort Royal, som

märkligt nog stått öde i tolv år! Hotellet ligger ensamt på en hög och klippig udde med utsikt mot grannön Montserrat och dess ofta rykande vulkan. Här finns brygga för bad- och dykbåtar, samt två sandstränder. Fortsätt förbi den södra stranden och du upptäcker öns längsta sandstrand.

Guadeloupe har förvisso inga evighetslånga stränder, men de är rena och många är precis så där glesbefolkade som i resereklamen.

Öborna äter mycket fisk och skaldjur. Man friterar eller steker. Kokar aldrig. Köket är kreolsk eller franskt, och det senare bör du försöka att låta bli. Mat som produceras på öarna är både god och prisvärd medan det mesta från Frankrike bara blir dyrt. Räkna också med att måltiderna drar ut på tiden. Servitörerna jobbar ju i samma makliga tempo som alla andra på Guadeloupe. Du hinner lugnt med den planteurdrink som föreslås innan maten. Planteur betyder fruktjuicer med rom. Guava och passionsfrukt är populärast. Blandningarna varierar men biter som regel ganska rejält.

Det finns nio brännerier på Guadeloupe som alla tillverkar Rhum Agricole, vilket betyder att spriten framställs av färsk sockerrörssaft. Till skillnad mot Rhum Industrielle (Bacardi m fl) som framställs av en biprodukt vid sockertillverkning som kallas melass. Helflaskan kostar 50–400 kr och några halvflaskor verkar inte existera.

Trots den ymniga romfloden ser du sällan berusade öbor. Den manliga befolkning är heller inte påtänd ofta som på många andra karibiska öar och du

känner dig säker om kvällen. Skymningen faller snabbt i tropikerna och nöjeslivet är ytterst begränsat.

Liksom i alla katolska länder inleder man fastan före påsk med en rejäl karneval, men avståndet till Rio är långt. Guadeloupe är ju ett slags Frankrike och de allra flesta turister är fransmän som semestrar inrikes. Bilismen regerar på Guadeloupe och turisterna får skulden. Deras hyrbilar fraktas hit från Frankrike och säljs sedan till underpris eftersom det vore alltför dyrt att skeppa bilarna tillbaka. Därför tycks det som om alla öbor åker omkring i nästan nya bilar och i huvudstaden på ön Grande Terre råder ständig trafikinfarkt.

Alla utländska reseföretag, utom Langley, trängs på Grand Terre. Den platta ön får mindre nederbörd och har vita sandstränder som är barnvänligt

långgrunda. Stränderna på Basse Terre är däremot lavasvarta eller gulbruna och kan få rejäla surfvågor. Landskapet är betydligt intressantare på Basse Terre, där du lever granne med de regnskogsklädda bergen.

Börja med ett besök på botaniska trädgården. Den är fem hektar stor och innehåller över tusen olika växter, vilka ägaren lovat att förse med engelskspråkiga skyltar till skandinavernas ankomst. Du kommer att känna igen mycket på nästa dags djungelvandring. Följ med på guidad promenad till ett tjusigt vattenfall eller dra på mer krävande turer och käka termiter till mellanmål. Jodå, det går. Men roligare har jag varit med om. Det knastrar lite mellan tänderna och smakar salt. Då är djungeln mer spännande.

– Lövverket är så tätt att gps:en inte fungerar. Den får ingen kontakt med satelliten. Jag litar bara till höjdmätare och kompass, säger djungelguiden Franck Dour.

Undervattensvärlden får du heller inte missa. Dykningen vid naturfilmaren Jacques-Yves Cousteaus marina reservat räknas till världens bästa. Cousteau står själv staty på botten bland neonblå kirurgfiskar och havssköldpaddor.

Snorkla om du saknar dykcertifikat. Hyr våtdräkt, mask och snorkel och be gärna om ett viktbälte – då kommer du djupare ner. Kanjoning är en annan populär och minst lika blöt friluftssport, där du vandrar, klättrar, hoppar och simmar längs strida vattendrag i djungeln. Guiderna är rutinerade och fransmännen gillar äventyr. För du är i Frankrike, bara mycket längre bort.

Följ ämnen i artikeln